- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
32

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Versfötter, takter, taktarter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 KAP. 1V. VERSFÖTTER, TAKTEK, TAKTARTER.

$ 31. Sammanfattningen af hvarandra motsvarande (h. e. till
samma »yévog och μέγεϑος hörande) antithetiska versfötter
beuvämnes af de gamle ἐπιπλοκή. Inom yévog toov finner man en
sådan ἐπιπλοκὲ Tetodonuos Övadixn, omfattande daktyl och
anapäst, inom yévog ÖutAaorov en EztLUITÅOxT, TOLONUNG Övaduxn
(troké och jamb) samt en &ztutAoxn ἔξάσημος τετραδική,
Ἀν]]ken säges omfatta de båda ionici, men dessutom äfven den
choriambiska och den antispastiska versfoten. Om giltigheten af dessa
båda sistnämnda versfötter se $ 32. Svårare att utreda är
förhållandet ἱποπὶ γένος ἡμιόλιον. Utgår man från pseon primus
såsom rovg xvoLog, så tyckes det ligga nära tillhands att såsom
dess antithetiska motsats uppställa peon quartus — — — —
Men denna sistnämnda är sannolikt att betrakta såsom en
upplösning af en creticus v — —, hvilken i sin ordning vinnes
genom sammandragning af en p&eon primus — — =-, i fall
icke snarare denna sistnämnda likasom psaeon quartus bör
deriveras ur creticus, hvilken versfot inom hela den peeoniska
taktarten är den oftast förekommande. TI alla händelser öfvergå dessa
tre taktformer genom upplösning och’ sammandragning i
hvarandra, och mellan dem kan således ej någon verklig dwaqgopoå
x0T ävrideov sägas existera. Mellan bacchius och palimbacchius
tyckes visserligen en mera bestämd motsats förefinnas; men dessa
båda taktformer äro till sin beskaffenhet och ursprung af mera
tvifvelaktig natur. Dertill kommer att Schol. Hephest. p. 24
Gaisf. uttryckligen säger, att hela den peeoniska taktarten icke
har πᾶροῃ ἐπιπλοκὴ i samma mening som den daktyliska och
jJambiska. |

$ 32. Sekundära taktarter. — Att man icke haft flera
fullgiltiga. taktarter än de tre ofvan anförda, derom är hela
den antika traditionen fullt ense !). Utom dessa omnämnas
dock äfven två sekundära taktarter, den ena & λόγῳ

τριπλασίῳ (8: 1), ἄθῃ δπᾶτα ἐν λόγῳ ἐπιτρίτῳ (4: ὃ).
Uppgifterna om dessa taktarter äro särdeles ofullständiga ?).
Då det emellertid hos Psellus heter, att de tre andra
takt
arterna äro eöqvéstaror, kan man deraf sluta att de båda

!) Plato Resp. 3, 400: rofa ἄττα ἔστιν εἴδη, ἐξ ὧν αἱ βάσεις πλέχονται.
Aristox. p. 12 Westph. töv δὲ ποδῶν τῶν καὶ συνεχῆ ῥυϑμοποιίαν
ἐπιδεχομένων τρία γένη ἐστί’ τό τε δαχτυλικὸν χαὶ τὸ ἰαμβιχὸν καὶ τὸ παιωνιχόν.
Jmfr Aristot. Rhet. III. 8.

2) Psellus 9. p. 14 Ῥ δβίρ. τῶν ποδιχῶν λόγων εὐφυέστατοί εἶσιν οἱ
τρεῖς, ὅ τε τοῦ ἴσου χαὶ ὁ τοῦ διπλασίου χκαὶ ὁ τοῦ ἡμιολέου. γένεται JE ποτε
ποὺς iv τριπλασίῳ λόγῳ. γένεται χαὶ ἐν ἐπιτρίτῳ.

Aristid. de mus. p. 32 Westph. τὸ δὲ ἐπέτριτον ἄρχεται μὲν ἀπὸ
ἕπτασήμου, γίνεται δὲ ἕως τέσσαρεςχαιδεχασήμου. σπάνιος δὲ ἡ χρῆσις αὐτου.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free