- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
35

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Versfötter, takter, taktarter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEK. TAKTARTER. IRR. VERSFÖTTER. 90

och trokaiska rytmen: — = ΞΞ =. Samma argumenter,
som nyss blifvit anförda mot choriamben såsom
sammansatt af troké och jamb, gälla naturligtvis vice versa
1 alla delar äfven emot den af jamb och troké
sammansatta antispasten. Antispasten omnämnes dessutom
icke af någon metriker före Heliodorus (2:dra årh. e. Kr.)
och har utan tvifvel införts såsbm en nödfallshjelp vid
analysen af de lyriska versmåtten på en tid, då den klassiska
tidens rytmiska tradition redan råkat i glömska.
Antispastens uppfinnare tyckes för öfrigt icke hafva kunnat frigöra
sig från medvetandet om denna versfots mot de rytmiska
lagarne stridande karakter, hvilken fått sitt uttryck i sjelfva
namnet årio7xaotos h. e. motsträfvig, krampaktig.

ᾷ 33. Ilédeg äloyos 1 alla hittills afhandlade
egentliga och oegentliga versfötter stå de båda taktdelarne, thesis
och arsis, till hvarandra i ett enkelt, genom hela tal af yoovog
zxowros uttryckbart, och derföre äfven lättfattligt förhållande, :
A0yog. Dessa versfötter kallas af denna orsak rationella,
öntot (h. e. hvilkas A6yog kan utsägas). Jemte dem finnas
äfven irrationella versfötter, πόδες ἄλογοι, hvilka, för att
nyttja ÅAristoxeni ord, äro bestämda icke af något 10yoc,
utan af en åAoyia, d. v. s. ett förhållande som ej kan
uttryckas i jemna xoövor TOGCTOL.

Hos Aristoxenus definieras denna ådoyia så, att den ligger
emellan tvänne för sinnena fattbara Adyoc, hvilket närmare
belyses genom följande exempel: Man tager två takter, af hvilka
den ena har så väl thesis ( κάτω χρόνος) som arsis (6 ἄνω
χρόνος) tvåtidig, således en daktyl eller anapäst, den andra
deremot thesis tvåtidig men arsis entidig, sål. en troké eller choré.
Slutligen tager man en trédje takt, hvars thesis är lika med de
båda föregående, men hvars arsis bildar en tidslängd, som ligger
midt emellan den första och andra taktens arsis. I den sålunda
beskrifna takten bildar förhållandet mellan thesis och arsis en
alovia, d. v. s. det kan icke uttryckas i xonvo nqåzm, emedan
det ligger emellan de två hvarandra närmaste Acyocv 2:2 och
2:1 (μεταξὺ δύο λόγων γνωρίμων τῇ αἰσϑήσει τοῦ τε ἴσου καὶ
τοῦ διπλασίου). Denna ἰακὺ ἂγ 9816468 δῃ ατί δἵ ποὺς ἄλογος,
h. e. irrationel choré eller troké !). Men likasom den vanliga
tro
. !) Aristox. p. 10 Westph.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free