Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Om den metriska sats- och periodbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGLOR FÖR PERIODSLUTET. KOLOMETRI. 43
& 43. Ofvanstående tre reglor äro naturligtvis vigtiga
hjelpmedel för bestämmandet af verssluten i de fall, der
dessa af någon anledning äro tvifvelaktiga, men något vid
alla tillfällen tillfyllestgörande igenkänningstecken för
desamma äro de dock icke. Ordslut förekommer nämligen
iecke blott vid versens eller periodens slut, utan äfven
inuti densamma. Syllaba anceps och hiatus deremot äro
vid versslutet blott medgifna, men ingalunda nödvändiga,
hvarföre ett versslut väl bestyrkes af deras närvaro, men
ingalunda uteslutes genom deras frånvaro. Att sedan
musikbilagorna äro förlorade blott med ledning af den poetiska
texten bestämma de särskilda versernas slutpunkter möter
derföre i de lyriska kompositionerna med sina vexlande
versmått mången gång stora svårigheter, och den
handskriftliga traditionen är i detta hänseende högst vacklande
och otillförlitlig. .
& 44. Orsaken härtill är att söka i den redan
temligen tidigt (under den äldre Alexandrinska perioden) införda
8. k. kolometrien. Då nemligen det musikaliska utförandet
af de lyriska kompositionerna kommit ur bruk, och till
följd deraf den endast med melodiens hjelp tydligt
framträdande rytmiska satsbyggnaden började råka i glömska,
sågo sig de Alexandrinske grammatici föranlåtna att i de
numera blott för lektyr. afsedda editionerna af de klassiske
skalderna söka för läsaren genom sjelfva den skriftliga
inrättningen påpeka den inre rytmiska byggnaden. För detta
ändamål uppdelades de förut sammanhängande verserna
i sina respektive κῶλα, af hvilka hvart och ett fick bilda
en rad. Detta förfarande, som benämndes xwhouetoia
eller xwAiöew tillämpades till en början endast på de lyriska
kompositionerna, icke på de äfven ursprungligen blott för
recitation bestämda dikterna, hvilka bestå af likformigt
(κατὰ στίχον) upprepade verser, dakt. hexameter, trok.
tetrameter etc. Till och med då verser af dessa stereotypa
former stundom förekommo i de lyriska stroferna, fingo de,
såsom till sin rytmiska byggnad allmänt kända, vanligen
qvarstå odelade. Senare började man dock af förkärlek
för små korta verser att kolometriskt uppdela både den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
