Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Katalexis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAT. I ANAKRUSISKA RYTMER. Βραχυχατάληξις. 51
’& 53. Antikens rytmiska teori kände icke läran om
upptaktens afsöndrande. För denna teori kunde således
en jambisk eller anapästisk rytm aldrlg uppfattas annat än
såsom jambisk och anapästisk. Äfven i de katalektiska
Jamberna och anapästerna måste således stafvelsegrupperna
o och — — — gälla den förra såsom jamb, den senarte
såsom anapäst, men med ett slags tillökning eller utväxt i
slutet derigenom att de i sig upptagit den nästföljande
fotens arsis. Den tre- eller fyrtidiga längden i dessa
stafvelsegrupper bildar, för att tala med Aristoxenus !), icke
någon egentlig xodvog 7todiwxng, hvilken kan vara antingen
en arsis eller en thesis eller en hel fot, utan θὴ χρόνος
ÖvIuonrouwos tdros, ett för det 1trågavarande
kompositionssättet egendomligt tidvärde.
$ 54. De hittills anförda exemplen på katalektiska
verser voro för enkelhetens skull alla hämtade ur de
treoch fyrtidiga takterna (trokéer, jamber, daktyler, anapäster).
Katalexis kan naturligtvis äfven inträda i ioniska och
pseoniska verser ’ enligt följande schemata:
— — A = eller -. — kat. ion. a majore
o o — A eller — — . kat. ion. a minore
— S A = eller — — kat. peon. eller creticus.
$ 55. Boayvxatalnös. — Brachykatalektisk benämnes
enligt den antika terminologien en vers, i hvars
stafvelseschema en hel versfot saknas. En brachykatalektisk
tetrapodi har således blott tre (synliga) versfötter och skiljer
sig, hvad stafvelseschemats utseende beträffar, på intet sätt
från en akatalektisk tripodi. På samma sätt förbhåller .
sig den brachykatalektiska hexapodien till den
akatalektiska pentapodien o. 8 v. Skälet, hvarföre man ej
nöjer sig att kalla alla sådana verser tripodier, pentapodier
o. 8 v. är den redan i & 37 omnämnda egenheten hos
vissa rytmer att uppmätas icke efter enkelfötter, utan efter
dipodier (diwrodiai, ovövylar, βάσξις)., Om i en sådan vers
stafvelseföljden innehåller ett udda antal, t. ex. tre eller
’) Aristox. hos Psellus & 8 p. 19 Westph.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
