- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
52

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Katalexis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52 KAP VII. KATALEXIS.

fem versfötter, så är det klart, att den sista dipodien blir
ofullständig. Den har blott en enkelfot i stället för två,
och det felande måste fyllas med en paus, alldeles på
samma sätt som vid enkel katalexis en paus inträder i den
felande sista taktdelens ställe.

Dipodisk mätning är den ojemförligt vanligaste för
trokéer, jamber och anapäster, men förekommer stundom
äfven vid daktyler: I alla dessa rytmer är således äfven
brachykatalexis möjlig. Deremot förekommer den ej i
ioniska och peoniska rytmer, hvilka aldrig mätas dipodiskt.

& 56. Att i hvarje enskildt fall afgöra, huruvida
dipodisk mätning och följaktligen äfven vid udda antal
enkelfötter brachykatalexis bör antagas eller icke, är mången
gång förenadt med svårighet. Ofta kan i jambiska och
trokaiska verser ledning hemtas från de irrationella
stafvelsernas ställning (se & 124), ofta gifva äfven strofens
öfriga verser tillräcklig upplysning i detta hänseende.
Stundom händer det dock äfven, att frågan icke kan med
säkerhet afgöras, och den metriska analysen måste då stanna
vid alternativet: antingen tripodi, pentapodi etc. eller
brachykatalektisk dimeter (tetrapodi), trimeter (hexapodi) etc.

, $ 5/. Den i 855 gifna beskrifningen af det
brachykatalektiska versslutet öfverensstämmer både med Hepheestions
och Aristides’ uppfattning af detta fenomen!). Afven en
annan inrättning af brachykatalexis låter dock mycket väl
tänka sig och har troligen äfven ofta blifvit använd. Den
består deri att man vid versens slut statuerar en paus, icke
af en hel versfots längd, utan blott motsvarande den sista
. versfotens arsis, och derjemte åt den näst sista stafvelsen
gifver en förlängning, som likaledes motsvarar en arsis.
På sådant sätt får hvarje takt i rytmen, äfven den sista,
sin thesis representerad af egen stafvelse, men de två sista
fötternas arsisstafvelser saknas och ersättas dels genom
förlängning af den näst sista thesis, dels genom den efter
den sista thesis stående pausen, t. ex.

!) Heph. p. 27 Gaisf. Aristid. de mus. p. 50 Meib.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free