- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
69

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Till den daktyliska taktarten (γένος ἴσον) hörande verser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAKTYLISK HEXAMETER 69

Detta är så mycket mera anmärkningsvärdt, som den i $ 19
omtalade metriska förlängningen af annan stafvelse än
slutstafvelsen, om man undantager de fall, då den framkallats af metriskt
nödtvång, nästan uteslutande förekommer på detta ställe af versen.
En med kort stafvelse börjande hexameter benämnes äxégalog!).

8 75. Hiatus förekommer i den homeriska hexametern
ganska talrikt, men förklaras till större delen genom
bortfallandet af svaga konsonantljud, hufvudsakliger digamma,
t. ex. "

ἄξετε νῦν, Τρῶες, ξύλα (εΕ)ᾶστυδε, μηδέ τε ϑυμῷ ( 118).
Dock qvarstår en ej ringa mängd af hiater, hvilka ej
kunna på detta sätt etymologiskt förklaras. De bestå deri
att dels lång slutvokal eller diftong qvarstår oförkortad (se 8 9,
4:0) framför begynnelsevokal i nästa ord, dels kort slutvokal
qvarstår oeliderad. Det förra slaget af hiatus användes
med temligen obegränsad frihet, så snart den långa vokalen
eller diftongen har sin plats i thesis, i hvilket fall den
metriska ictus synes hafva skyddat mot förkortning. Dock
träffas denna förlängning högst sällan i 27et, xat och o?,
ΔΙατρ 1 πη, λάϑρη, πάντη och partikeln zoc Det andra slaget
af hiatus eller kort slutvokals qvarstående framför begynnande:’
vokal i nästa ord (hiatus i inskränkt mening) ursäktas dels
genom visga slutvokalers obenägenhet för elision (i
synnerhet v samt slutvokalen i t, ti, νῶι, περί, ἀντί, ὅτι, H, τί,
ta, 700 och genitivändelserna oco och αο), dels vid öfriga
korta slutvokaler genom den plats i versen, på hvilken
hiatus förekommer. Lättast och, att döma af de många
exemplen, utan ringaste tvekan fördrages deu vid tredje
fotens trokaiska csesur, t. ex.. ᾽
ἀλλ᾽ ἀκέουσα κάϑησο, ] ἐμῷ ὃ᾽ ἐπιπείϑεο μύϑῳ (.“ 565).
Ofta äfven vid den bukoliska czesuren, t. ex.:
”Apyslwv παρὰ νηυσὶ χαρίζετο | ἱερὰ ῥέζων (α 6]).
Sällan i slutet af första foten, t. ex.
ἄστυδε | ἔλϑωμεν καὶ ἱκώμεϑα δώματα πατρός (ζ 290).

!) Fullständig redogörelse för alla Homeriska ställen, der den i denna
paragraf omnämnda förlängningen af slutstafvelsen förekommer, finner man hos
Knös de Digammo Homerico. p. 16–32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free