- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
91

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Till den daktyliska taktarten (γένος ἴσον) hörande verser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ STRÄNGARE ANAPÄSTER. CAESUR. PARCMIACUS. 91

πτερύγων ἐρετμοῖσιν ἐρεσσόμενοι (Αξϑιι. 52).

Jmfr Suppl. 625, Agam. 64, 75, 84, 95, 790, 793, 794, 1339,
1341, 1555, 1557, Choeph. 340, 859, Eumen. 1010, Soph.
Aj. 146, Antig. 382, El. 94, Oed. Col. 1760, 1771, Trach.
1276, Phil. 1470, Aristoph. Acharn. 1143, Vesp. 1482, 1487,
Nub. 892 m. fl. st.

Hos Euripides förekommer i de egentliga
marsch-anapästerna blott ett enda exempel på denna csesurställning:

ἴδετ ᾿Ιφιγένδιαν, ävaooor funv (Iphig. Aul. 593).

I Prom. 172 har commissuren i det sammansatta ordet
μιδλι-γλώσσοις ἴδι} ersätta egentlig caesur. Dock är
äktheten af denna vers i fråga satt.

Jemte den ofvannämnda hufvudegsesuren inträftar ofta en
bicesur efter första foten i endera eller båda dipodierna, t. ex.

μεγάλοι ϑόρυβοι κατέχους᾽ ἡμᾶς (Α). 149).

Långt ifrån att, såsom i de flesta andra versmått, vid ceesurens
anbringande söka förekomma versens sönderstyckande i enskilda
takter, tyckas skalderna här snarare hafva eftersträfvat detta,
emedan derigenom den åsyftade marschtakten ännu tydligare
framträder.

& 107. Versus par’oemiacus eller den katalektiska
anap. dimetern,

Wa
Vv—vv—vvl__l_,

hvilken i det strängare anapästiska systemet hos dramatici

alltid tjenar såsom slutvers (clausula, apodosis), bildas till
en del efter egna, hufvudsakligen från dess katalektiska
beskaffenhet härrörande, lagar. Näst sista stafvelsen eller tredje
fotens thesis är nämligen genom katalexis förlängd till
fyrtidig !) och kan i följd deraf icke upplösas till två korta

!) Om det katalektiska slutfallet i jambiska och anapästiska rytmer se &
51. Att åtminstone i det anapästiska systemets katalektiska slutvers katalexis
måste vara af ofvan angifna art, följer af dess bestämmelse att tjena såsom
marschrytm. I motsatt fall, eller om katalexis bestode i den sista
thesis-stafvelsens ersättande medelst en paus, skulle det sista marschsteget falla just på
denna panus och således efter marschrytmens sjut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free