- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
109

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TROKAISK TETRAMETER. 109

(jambograferna) och i dramat. Inom den förra diktarten
påträffas versen redan hos Archilochus, bland hvars
fragmenter ett icke ringa antal tetrametrar finnas i behåll.
Afven af Solon, Anacreon, Hermippus och bland de lyriska
fragmenta adespota ega vi nägra sådana. I den äldsta
tragedien intog tetrametern en framstående plats i sjelfva
dialogen. I synnerhet synes detta hafva varit fallet hos
Phrynichus, hvilken äfven, ehuru oriktigt, angafs såsom
tetrameterns uppfinnare (Suid. Φρύνιχος). En qvarlefva af detta
användningssätt träffas ännu i ZEschyli Perse, der betydliga
delar af första och tredje epeisodiet (158 -175, 215—248,
103—758) äro författade på detta versmått. Under
tragediens följande period (ungef. till 91 Olymp.) brukas tetra
metern sparsamt och nästan blott i dramats slutpartier
(Agam. 1649 ff., Oed. R. 1515 ff. Enstaka tetrametrar Agam.
1344, 46, 47). I den yngre tragedien (efter 91 O1l.) i
synnerhet hos Euripides kommer den åter allmännare i bruk
och saknas knappt i något af de till denna period hörande
styckena. I de flesta fall användes den här för samm:.
ändamål som anapästiska systemer i den äldre tragedien,
att beledsaga de handlande personernas uppträdande eller
bortgång, och ofta nog antydes denna bestämmelse ätfven
genom innehållet eller ordalagen, t. ex. Philoct. 1402 (e/
δοκεῖ, στείχωμεν), Troad 444 (oteiy ὅπως ταχιστα). ἴοῃ 1250
(πρόσπολοι, διωκόμεσϑα). Jmfr Oed. Col. 886-—890, Ion.
510—5365, 1606–1622, Hel. 1621—1641, Here. Fur. 858
- 874, Bacche 604—641, Phoeniss. 588—637, Orest.
129—806, 1506 —1534, 1449 1553, Iph. Aul. 317—401
855—916, 1339—1401, Iph. Taur. 1203—1233. Äfven i
komedien vann den trokalska tetrametern tidigt insteg och
var i den Sicilianska komedien (Epicharmus) ett af de mest
omtyckta versmåtten. I den attiska komedien intager den
en mera tillbakaträngd plats. Konstant är dess användning
i synnerhet i den komiska parabasens epirrbema och
antepirrhema. Likaså användes den ofta (Acharn. 204, Equ.
247, Pax 301, Av. 310) i komediens parodos för att
beledsaga den med brådskande fart inträdande chörens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free