Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 KAP. IX, B. JAMBISKA VERSER.
2:e I ’ ,
ὀξυφρων χρίνοι λέχη γυναικῶν.
Jmfr Aesch. Agam. 977=990; Soph. Oed. Col. 1240; Eur.
Phoen. 1042=1066; Hel. 243; Herc. Fur. 108=120; Hippol.
763=775.
Katalektisk pentapodi omnämnes af Servius k. 2, men
torde knappast kunna med säkerhet uppvisas på flera ställen än
Eur. Or. 1482:
φασγάνων δ᾽ ἀκμὰς συνήιναμεν
och troligen äfven Soph. Aj. 405=424.
& 145. Trokaisk pentameter (dekapodi) skall, enligt
Hephastion, hafva blifvit använd af många (Alexandrinske) skalder.
Två sådana verser äro bevarade i ett fragment af Callimachus:
ἔρχεται πολὺς μὲν «Αϊγαῖον διατμήξας ἀπ᾽ οἰνηρῆς Χίου
ἀμφορεύς, πολὺς δὲ «εσβίης ἄωτον νέκταρ οἰνάνϑης ἄγων.
På samma ställe (p. 38 Gaisf.) anmärker Hephestion, att
denna vers, såsom öfverskjutande det sedvanliga omfånget, är ett
μέτρον υπερμετρον Af detta Hephastioneiska ställe är det som
Westphal tagit sig anledning att införa termen hypermeter för
längre, på flera versrader fördelade, metriska perioder eller s. k.
system (se $ 41).
B. Jambiska verser.
& 146. De allmänna lagarne för de jambiska verserna
med afseende på dipodisk indelning, upplösning och syllaba
anceps äro redan framställda i 88 124—126. I jemförelse med
trokéerna, hvilka de för öfrigt likna så väl i nämnda
hänseenden som med afseende på rytmens raska och lifliga
skaplynne, hafva jamberna genom sin stigande eller anakrusiska
rytm en mera energisk, stundom till och med aggressiv
karakter. Deremot sakna de daktylernas och anapasternas
lugna och allvarliga högtidlighet.
Ehuru tillhörande den grekiska skaldekonstens äldsta
rytmer, äro jamberna dock, åtminstone inom konstpoesien,
vida yngre än daktylerna. Deremot hafva de sannolikt
gedan urminnes tider varit använda i de till Demeter- och
Bacchusfesterna öfliga uppsluppna folkqvädena (se Aristoph.
Rane 384 ff. Atheneus XIV, 622 B) samt derifrån
hutvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
