- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
129

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAMBISK TRIMETER. 129

måste vara ett enstafvigt ord, som står i nära samband med det
följande, t. ex.

ὅπως δ᾽ ἄριστα τὸν ἐμὸν αἰδοῖον πόσιν ( βοιν. Αραπι. 600),

men redan Sophocles (i Philoct. 1029 och 1247) och än mera
Euripides och Aristophanes iakttaga icke denna regel.

2. Mera. sällan stå de båda korta stafvelserna i slutet af ett
flerstafvigt ord, t. ex.

Ἑρμῆ χϑόνιξε πατρῷ ἐποπτεύων χράτῃ (Ομοδρ!. 1).

Undantag bildar dock den första foten, i hvilken just detta
slag af upplösning är det vanligaste af alla. Hos Eschylus
förekommer på detta ställe af versen till och med aldrig en tribrachys,
annat än för så vidt dess stafvelser tillhöra samma ord, hvilket då
vanhgen är trestafvigt, mera sällan fyr- eller femstafv1gt t. ex.
ϑεόσυτος (Ῥτοπι. 116), πεδιονόμος (ϑορί. 272). Euripides
afviker från denna stränga regel ända derhän, att han (Orest. 1659)
låter versen börja med en tribrachys, hvars första stafvelse genom
större interpunktion skiljes från det efterföljande ordet:

δός " ὃ δ᾽ ἐπιών νιν βίοτος εὐδαίμων μένει.

Med undantag af första foten, träffas upplösning inuti ett ord
hos ÅEschylus aldrig, hos Sophocles endast sällan, t. ex. ὕλης
πεδιάδος Δπὶ. 490, ἣν mi neFspuevoc Philoct. 1226, hos
Euripides deremot ofta.

3. Ojemförligt största antalet af upplösningar träffas i
trimeterns tredje fot och dernäst i den första, likasom äfven i den
trokaiska tetrametern upplösningar äro vanligare i första foten af
hvarje dipodi än i den andra. Sällsyntast är deremot upplösning
i femte foten, och någorlunda vanlig, endast om de båda
upplosnmgsstafvelserna stå i början af ett flerstafvigt (helst
fyrstafvigt) ord. Daktyl förekommer på’detta ställe ingen enda gång
hos tragici, men väl hos Aristophanes. Orsaken, hvarföre man i
femte foten endast högst sparsamt användt upplösning, och
åtminstone i tragedien helt och hållet undvikit den daktyliska formen,
är, att man företrädesvis mot versens slut önskade bibehålla den
jJambiska rytmen oförsvagad.

& 152. Likasom vid de upplösta versfötterna, gjorde sig
äfven i fråga om anapästernas användning i den jambiska
trimetern med tidens lopp en allt större frihet gällande.

Grekisk metrik- | 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free