Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAMBISK TRIMETER. 135
& 156. I nära samband med cesuren stå de två vigtiga
at Porson (Pref. ad Hecubam) upptäckta lagarne för den
tragiska trimetern: i
1:o. Att icke den andra dipodien får fyllas af ett enda
ord. Undantag från denna regel äro högst sällsynta, ZEsch.
Perse 501:
στρατὸς, περᾷ χρυσταλλοπῆγα διὰ πόρον,
Ag. 1252, Suppl. 244, Sopb. Aj. 969, Eur. Suppl. 166. Aila
dessa verser förklaras af Porson vara förderfvade eller oäkta
Dock torde de åtminstone till en del kunna försvaras på
grund deraf, att det den andra dipodien innefattande ordet
är sammansatt, och således czesuren eller verkligt ordslut i
någon mon ersättes genom ordfogningen.
2:0. Att om eceasur inträder efter femte fotens arsis
C——./—L/—-V-—Zzl—v—,
denna arsis-stafvelse icke får vara en lång ultima af ett
tvåeller flerstafvigt ord. Grunden härtill synes vara att man
velat undvika ett alltför fulltonigt slutfall efter den andra
dipodien, hvarigenom versens tre sista stafvelser skulle
såsom en fristående creticus afskiljas från det föregående.
Afvikelser från denna regel äro emellertid icke så alldeles
sällsynta, om den nämnda cesuren i femte foten försvagas
atf en föregående semiseptenaria, t. ex.
ZAtkas 6 gokxéoror vwrtow odpavåv (Eur. Ion. 1).
Mot regeln strida naturligtvis alldeles icke de fall, dä
efter ordslut med lång ultima i femte fotens arsis följer ett
enklitiskt eller postpositivt ord, emedan mellan så förbundna
ord ingen cesur existerar, t. ex.
χκρινῶ σε νικᾶν, καὶ παραινεῖς μοι xalos (Äsch. Choöph.
908).
$ 157. För trimetern likasom för andra versmått gäller
visserligen, att den helst afslutas med ett två- eller flerstafvigt ord.
Dock äro enstafviga ord i versslutet ej sällsynta. Någon gång
användas på denna plats till och med sådana enstafviga, som nära
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
