- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
137

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Till den jambiska taktarten (γένος διπλάσιον) hörande verser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAMBISK TRIMETER. . 191

sker i hexametern m. fl. versmått, genom att vokalen i det
första ordet, mot vanan i jambisk vers, förkortas framför
påföljande begynnelsevokal. Afven denna vers är emellertid
misstänkt.

& 159. Från de i föregående paragrafer framställda
reglorna för den dramatiska dialogens trimetrar afvika icke
obetydligt ’de jambiska trimetrar, hvilka ofta förekomma i
dramats lyriska strofer. Irrationel förlängning af första,
tredje och femte arsis-stafvelsen förekommer visserligen
äfven här, men är jemförelsevis sällsynt, och i de flesta
lyriska trimetrar äro samtliga arses korta. Derigenom
bibehålles i dessa för musikaliskt föredrag atsedda verser den
jambiska rytmen i sin renhet, men tillika träder äfven
vergens dipodiska inrättning tillbaka, hvarföre det äfven kan
sättas i fråga, om icke dessa. verser med undvikande aft
namnet trimeter heldre borde kallas helt enkelt hexapodier
(Christ Metrik s. 361). I fråga om czesur och upplösning
råder större frihet än i dialogens trimetrar, och äfven i den
äldre tragedien är det ej sällsynt att träffa lyriska
hexapodier med tre upplösningar, t. ex. Prom. 181=162:

ἐμὼὰς δὲ φρένας ἐρέϑισε διάτορος φόβος.

Ännu längre går Euripides, som stundom upplöser
samtliga theses, äfven den sista, t. ex. Troad. 1312=1329:

Πρίαμε Πρίαμε, σὺ μὲν ὀλόμενος ἄταφος ἄφιλος.

& 160. De romerske skalderna hafva vid efterbildningen af
grekernas jambiska trimeter till större delen förfarit med en nästan
obegränsad frihet. Här, likasom i den trokaiska tetrametern,
användes irrationel förlängning utan åtskilnad i versens udda och
jemna rum. Endast i sista versfoten hör den till sällsyntbeterna.
Då på sådant sätt hvarje spår af den dipodiska indelningen går
förloradt, var det fullkomligt följdriktigt att införa benämningen
senarius 1 stället för trimeter. Med afseende på upplösningar och
anapäster gälla uugefär samma friheter, som hos de grekiske
komiei. Men genom att positionslängden ofta lemnas utan afseende
uppkomma äfven (i synnerhet i första foten) taktformer, hvilka
för en strängare prosodi skulle gälla såsom bacchii (— — —) eller
ceretici (— — —). Afven proceleusmatici saknas icke. Verser af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grmetrik/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free