- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
215

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Verser af blandad rytm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EPITRITISKA VERSER. ’ 215

B. Epitritiska verser.

& 242. De båda epitritiska taktformerna, epitritus
secundus och epitritus tertius (se & 32)

framställa sig närmast såsom af en troké och en spondé
eller en spondé och en troké sammansatta takter. Detta
uppfattningssätt ligger äfven i sjelfva namnet zrovg
ἐπίεριtoc, hvilket betecknar en takt, hvars delar (arsis och thesig)
till hvarandra stå i förhållandet 3: 4 eller 4:3. Dock ligger
äfven ett annat uppfattningssätt nära till hands. Det under
namn af epitritus secundus anförda stafvelse-sehemat kan
nemligen betraktas såsom en trokaisk dipodi och epitritus
tertius såsom en jambisk dipodi, hvilka dock så till vida
skilja sig från den vanliga trokaiska och jambiska
dipodien, att den (irrationella) förlängning af arsisstafvelse, som
i dessa (enl. 8 124) är medgifven och tillfälligtvis
förekommande, här inträder såsom konstant regel.

& 243. Epitriternas rytmiska förklaring är ett problem, som
metriken ännu icke förmått på ett fullt tillfredsställande sätt lösa.
Aristoxenus, vår förnämsta auktoritet i alla rytmlska frågor
förklarar, att endast tre taktarter (yévocg δακτυλικόν, ιαμβικον och
ncuwnxov) äro användbara till hvad han kallar συνεχης
υθ“μοποιία 1), hvaraf synes följa, att enligt Aristoxenus yévng
ἐπίέτριtTov, om det verkligen förekommit, blott kunnat bilda enstaka
takter, men ej upprepas i en längre rytmisk följd. På ett annat
ställe i de Aristoxeniska fragmenterna uppvisas det, att den
epitritiska taktformen icke har någon diatoeoig 7todwn, eller med
andra ord, att den ej medgifver någon sådan uppdelning i arsis
. och thesis, att mellan dessa taktdelar uppkommer något af de
förhållanden (1:1, 1:2, 2:23), hvarförutan ingen rytm eller takt i
egentlig mening är möjlig ?). Deremot förklarar Psellus i sitt
ut


’) Aristox. Westph. Suppl. p. 12: töv Je ποδῶν (τῶν) καὶ συνεχῆ
Övϑαοποίαν ἐπιδεχομένων τρία γένη ἐστί" τό τε δαχτυλιχὸν χαὶ τὸ ἰαμβιχὸν
zar τὸ παιωνιχάν.

2) Aristox. ib. p. 13: τὸ δὲ ἑπτασημον μέγεϑος ovx Eyer διαέρεσιν
ποδικήν" τριῶν γὰρ λαμβανομένων λογων ἐν τοῖς ἑπτὰ οὐδείς ἔστιν ἔρρυϑμος.
ὧν εἰς μέν ἔστιν ὁ τοῦ ἐπιτρίτου, δεύτεοος δὲ ὁ τῶν πέντε πρὸς τὰ δύο,
τοίτος δὲ 6 τοῦ ἑξαπλασίου.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free