- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
216

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Verser af blandad rytm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 KAP. XI, B. EPITBITISKA VERSER.


drag ur Aristoxeni rytmik, att jemte de tre hufvudsakliga
taktarterna, hvilka han tillika säger vara εὗφυἐστατοι, understundom
äfven förekommer 8ἃ νὰϊ δὴ ποὺς ἐπίτριτος ϑο) δῃ ποὺς
τριzzÅdoLog !), utan att likväl närmare uttala sig om vilkoren för
dessa taktarters användning. Afven Aristides anmärker, att till de
tre egentliga taktarterna af några lägges ett fjerde, yévog
é7titortov ?). Kort efteråt heter det vidare hos Aristides, att det
omfång, i hvilket dessa epitriter kunna förekomma, vexlar mellan
&ntTäoNnNuov (enkel epitrit) och TeooapscxaWdexaonuov (dubbel
epitrit), hvarjemte dock tillägges, att hela denna taktart endast
sällan användes. Dessa bestämmelser hos de gamle metrici träffa
emellertid i sjelfva verket alldeles icke in på de i det grekiska
dramat och lyriken faktiskt förekommande epitriterna eller på de
metriska bildningar, åt hvilka man allmännast brukar gifva detta
namn. Dels äro nemligen dessa epitriter långt ifrån sällsynta,
utan höra fastmera, särdeles hos Pindarus och öfver hufvud inom
den choriska lyriken, till de allra vanligaste versformerna, dels
förekomma de icke blott enstaka (Aristox.) eller parvis förenade
(Aristid.), utan stundom äfven till större antal. De höra för öfrigt
till de mest fulländade rytmiska kompositioner, som den grekiska
poesien kan uppvisa, hvarföre det måste förefalla betänkligt
att nödgas utesluta dem från de taktarter, hvilka enligt Psellus
äro evgqvéstator. Icke utan skäl skulle man derföre kunna
misstänka, att med de hos ofvannämnde metrici omtalade epitriterna
alldeles icke åsyftas de hos Pindarus m. fl. förekommande
bildningar, åt hvilka man brukar gifva detta namn.

Afven från en annan sida möta svårigheter vid att uppfatta
dessa sistnämnda såsom epitriter i egentligaste mening, d. v. s.
såsom sjutidiga takter sammansatta af en tretidig troké och en fyr:
tidig spondé. På sådant sätt skulle nemligen inom hvarje
epitritisk takt förefinnas en taktvexling (μεταβολᾖ κατὰ yévog) eller en
δίνοιρδην ἔτᾶη γένος διπλάσιον till yévog toov. Då vidare
epitritiska kola som oftast sammansättas med daktyliska, kommer
dertill ytterligare ett nytt taktbyte vid öfvergången från epitriter till
daktyler eller tvärtom från dessa till epitriter. För vår moderna
uppfattning vill det synas, som om denna ofta och oupphörligt
återkommande taktvexling skulle helt och hållet omintetgöra all
rytm i en på sådant sätt inrättad stafvelseserie. Men äfven om



!) Psellus Westph. Suppl. p. 20: τῶν ποδιχῶν λόγων εὐφυέστατοί εἶσιν
οὗ τρεῖς, ὃ τε τοῦ ἴσου zei τοῦ διπλασίου χαὶ. ὁ τοῦ ἡμιολίου. γίνεται δέ
πητε ποὺς χαὶ τριπλασίῳ λόγῳ, γίνεται χαὶ ἐν ἐπιτρίτῳ.

2) Aristid. de mus. p. 34 Meib.: y€vn tolvuv tor Öv&(uz& τρία, τὸ ἴσον.
τὸ ἡμιόλιον, τὸ διπλάσιον. προστιϑέασι δέ τινὲες χαὶ to ἐπέτριτον. ν. 88:
τὸ δὲ ἐπίτριτον ζοχεται μὲν ἀπὸ ἑπτασήμου, νένετιι δὲ ἕως
τεσσαρεςκαιδεχασήμου. σπάνιος δὲ ἡ χρῆσις αὐτοῦ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free