Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Verser af blandad rytm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OVANLIGARE FORMER AF DOCHMIER. 233
& 25ö6. Vid sidan af den hittills afhandlade åttatidiga
dochmien förekommer äfven, ehuru ojemförligt mera sällan,
en annan form, åt hvilken man gifvit namnet niotidig
dochmie. Denna sistnämnda har, likasom den åttatidiga,
två hufvudformer:
– — — N — Ner
ἄφερτον cpi).oww.(Aesch. Ag. 1103).
och ”
— w w — —
— — τ M = V
ὀλομένων tdéodar (Aesch. Sept. 421).
᾿ ἀμφίδρομον κυκλεῖται (ϑορῃ. Α7. 868).
Emedan denna versform, hvilken i synnerhet påträffas
såsom eclausula i dochmiska strofer, med en stafvelse
öfverskjuter det vanliga dochmiska schemat, har man stundom
betraktat den såsom dochmiens egentliga grundtyp, af
hvilken den vanliga, åttatidiga, dochmien skulle vara en
katalektisk form. Då emellertid, enligt hvad ofvan blifvit
visadt, den vanliga dochmien omöjligen kan vara katalektisk,
är äfven detta betraktelsesätt ohållbart, och den s. k.
niotidiga dochmien måste, om man vill rubricera den såsom
dochmie, snarare kallas hyperkatalektisk. Lättast förklaras
den dock såsom en dimeter bacchiacus. I den sist
anförda formen kan den för öfrigt äfven vara en logacedisk
tripodi, hvarom det metriska sammanhanget i hvarje fall
måste närmare upplysa.
& 257. Två andra med dochmierna närbeslägtade, eller
åtminstone i nära samband med dem förekommande, versformer äro:
vevvwv txnreiwv (Aesch. Sept. 123).
w w
NWw — — N NW —
ov δὲ παρ᾽ ὀψιγόνου (Aesch. Suppl. 361).
Ingendera af dessa former träffas dock i antistrofisk responsion
med den normala dochmien, och i synnerhet den först anförda
har på de flesta ställen (af Seidler och Hermann) blifvit
undanröjd, dels genom emendation, dels genom antagande af synizesis
vid vokalerna c och v. Jmfr Soph. Antig. 1345, Aj. 358, Eur.
Hipp. 584, 821, 868, El. 1152, Herc. Fur. 878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
