- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
239

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAP. XII. STROFBYGGNAD. 239

TOLFTE KAPITLET.
e Strofbyggnad.

& 259. De rytmiska och metriska storheter, om hvilka
hittills varit fråga, äro den enkla takten eller versfoten,
dubbeltakten eller dipodien, den af flera enkeltakter eller
dipodier sammansatta rytmiska βαίβθη (ποὺς σύνϑετος 6116
κῶλον), ϑδιηΐ slutligen den af två eller flera kola bildade
metriska perioden, hvilken kan uppträda dels i kortare
utsträckning såsom vers (otixog, ugtoov), dels såsom längre, af
flera små monokoliska verser sammansatt period eller system
. (σύστημα ἐξ ὁμοίων). ”Tillika har det redan blifvit påpekadt
($8 35, 40), att inom ett kolon ej mindre än inom den
enkla versfoten den sammanhållande enheten utgöres af
den rytmiska accenten eller ietus, hvaremot för perioden,
den kortare såväl som den längre, denna enhet måste sökas
dels i den ömsesidiga jemnvigten mellan dess delar (kola),
dels i kontinuiteten (ovvågera) hos det språkliga öv
"Couerov, i hvilken enligt regeln först vid periodslutet ett
afbrott får ega rum (se & 42). Men vidare kunna äfven,
dels genom det poetiska tankesammanhanget och der inom
befintliga afdelningar, men hufvudsakligen genom melodiens
inverkan, flera perioder sammanhållas till större metriska
grupper (strofer). Då emellertid musikbilagorna till de
gamles sångstycken äro så godt som helt och hållet
förlorade, blifva vi med afseende på vår kännedom om
strofbyggnaden och dess lagar inskränkta till de antydningar,
som kunna ligga i den poetiska texten, samt till de ej fullt
tillförlitliga och , sammanhängande notiserna hos antikens
metrici, bland hvilka Hepheestion i sin metrik åt detta ämne
egnat en afdelning med rubriken zepi zownudtwr (p. 114 f.
Gaisf.).

En naturlig följd af detta förhållande är, att läran om
strofbyggnaden väl alltid måste blifva ett af de
bristfälligaste kapitlen i den grekiska metriken. Också kan här
- vid behandlingen af detta kapitel ännu mindre än i de om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free