- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
240

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240 KAP. XII. STROFBYGGNAD.

de särskilda versmåtten handlande kapitlen åsyftas något
slags uttömmande fullständighet. Meningen är allenast att
antyda de på detta område gällande principerna, för så vida
dessa med till buds stående medel kunna återfinnas, samt
närmare redogöra för några bland de mest framstående
typerna af strofbyggnad inom den grekiska poesien.

8 260,. Det enklaste slaget af metrisk komposition
bestär deri, att sinsemellan lika verser hela stycket igenom
utan afbrott eller inbördes gruppering likformigt följa på
hvarandra. Ett på sådant sätt sammansatt skaldestycke
benämnes af ἀθ ρϑὴ]θ οἱΐ ποίημα κατὰ στίχον, och detta
kompositionssätt tillhörer bufvudsakligen den episka
skaldekonsten och dermed beslägtade diktarter samt delvis äfven
dramat. Om deremot på ofvan antydda sätt verserna i ett
skaldestycke äro gruppvis förenade, benämnes hvarje sådan
versgrupp οἱΐ σύστημα i vidsträckt mening "!), icke att
förblanda med det förut omtalade, af blott en enda period
bestående, ovatnua 25 ὁμοίων, Ἀνᾶγοπιοί termen strof (otooqrn)
strängt taget användes, endast om ett system med samma
metriska bildning återkommer en eller flera gånger. I detta
fall säges skaldestycket vara ett zolnua xatå oyéow. Saknas
denna periodiska gruppering, kallas skaldestycket ett zoinuo
ἀπολελυμένον, Om dess versformer äro af skalden fritt och
sjelfständigt bildade, oberoende af förut befintliga verstyper.
Till denna klass räknar Hephestion Timotbei kitharodiska
nomer. Talrika exempel derpå finner man i de Euripideiska
dramernas monodier. För detta friare kompositionssätt
hånas Euripides bittert af Aristophanes, hvilken dock sjelf
presterat mera än ett framstående ργοῦ ρὰ ποίημα
ἀπολελυμένον. ι |

Om deremot ett skaldestycke väl består af vissa
traditionella versformer (μέτρα ὁμολογούμενα), Men dessa
lika
ἡ Heph. ed. Gaisf. p. 119: ovortnua JE ἔἐστι μέτρων συναγωγὴ, ἤτοι
dvo ἢ πλειόνων, ἢ ὁμοίων ἢ ἀνομοίων" ἀνομοίων μὲν, ὡς τὰ ἐλεγεῖα"
(ἑξαμέτρου γάρ ἐστι πρὸς πεντάμετρον χοινωνίχ ) χαὶ οὗ ἐπῳδοί, τὸ δὲ
ἐξ ὁμοίων, ὡς τὸ δεύτερον Zanqois. γν. 114: συστηματιχὰ δὲ ὅσα ὑπὸ
πλειόνων μέτρων εἷς öv σῶμα παραληφϑέντων χαταμετρεῖται ἢ
συμπληροῦται.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free