- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
242

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2492 KAP. XII. STROFBYGGNAD.

grupper, och det kan knappast betviflas, att till grund för
denna gruppering ligger en gemensam, fyra gånger
återkommande melodi. Hvarje grupp är i sådant fall en lyrisk
strof, och partiet i dess helhet ett fyrastrofigt tristichiskt
melos. Lika bestämdt framträder den tristichiska strof
indelningen i Helenas klagan (762—775), så snart man
aflägsnar de äfven.i annat hänseende misstänkta verserna
770 och 772. Äfven i Andromaches klagan, v. 725—745,
kan den spåras, ehuru väl stroferna här äro vida mindre
skarpt begränsade genom afdelningar i det logiska
sammanhanget. Likaså synes inom den egentliga lyriken
ursprungligen strofbildning af endast hexametrar hafva varit
bruklig. Bland annat var detta enligt Proclus fallet i
Terpanders och Arions nomer !). Öfverflyttadt pä andra
versslag har samma kompositionssätt bibehållit sig äfven inom
den senare lyriken. Hos Alcgeus förekommo enligt
Heph2xstion (p. 123 Gaisf.) strofer af endast joniska verser och i
Sappbos andra och tredje bok bildades hvarje strof af två
äoliska pentametrar eller två asklepiadéer (se 88 90, 289).
Afven hos Horatius träffar man flera sådana sannolikt efter
äoliska mönster bildade zxowuata xowa, t. ex. redan i det
första odet till M&ecenas, der hvarje strof är sammansatt af
fyra asclepiadei minores:

Meecenas atavis edite regibus,
etce.

I dessa Horatianska stycken, hvilka, sedan det
ursprungliga sammanhanget mellan-lyrisk poesi och musik
längesedan försvunnit, voro ämnade att blott reciteras, icke att
sjungas, har emellertid strofindelningen ej samma lefvande
betydelse som förr, då den uppbars af den för hvarje strof
återkommande melodien. Också afspeglar den sig icke med
klarhet i textens logiska periodbyggnad. Tvärtom inträffar

— —



!) Procl. ’chrestom. p. 349 Heph. ed. Gaisf. δοκεῖ δὲ Τέρπανδρος μὲν
ηρωιος τελειῶσαι τὸν ᾿γόμον, ἡρῴφῳ μέτρω χρησαμενος ἔπειτα ρέων οὐχ
ὁλίγα συναυ ξῇσαι, αὐτὸς χαὶ ποιητης χαὶ χιθαρωδος γενομενος Plut. de
Μυβ. 4: ὅτε δὲ οἱ χιϑαρῳϑδιχοὶ νόμοι οἱ πάλαι 8ö ἐπῶν συνίσταντο,
Τ|ιμόϑεος ἐδήλωσεν .... ἔοιχε δὲ χατὰ τὴν τέχνην τὴν χιϑαρῳδικήν
Τέρπανὁ’οος ὖιενηνο|ἐναι

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free