- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
244

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244 KAP. XIIl. STROFBYGGNAD.

Det elegiska distichon och Archilochi epoder bruka
emellertid af de gamle metriei ej benämnas strofer, likasoni
icke heller vare sig elegien eller den satiriska epodpoesien
räknas till den egentliga lyriken. Också skilja de sig,
oafsedt det poetiska innehållets och stämningens beskaffenhet,
äfven i metriskt hänseende genom en friare bildning från
de rent lyriska stroferna, i det att man nöjt sig med att
låta verser af samma slag motsvara hvarandra, men
deremot icke vinnlagt sig om någon fullständig
öfverensstämmelse i dessa versers inre byggnad eller med afseende på
de särskilda versfötternas form. Sålunda få i de daktyliska
verserna utan ringaste tvekan daktyler svara mot spondéer
och i de jambiska irrationella spondéer mot rena jamber,
då deremot i den egentliga lyrikens strofer sådana friheter
åtminstone blott höra till undantagen, men regeln är full
motsvarighet icke blott med afseende på versslagen, utan
äfven med afseende på versfötternas metriska form.

& 264, I den äolisk-lesbiska lyriken framträder
strofbyggnaden med strängare genomförd likformighet de
särskilda stroferna emellan och delvis ätven i större
utsträckning, i det att här tetrastichiska strofer blifva vanliga. Hit
höra i främsta rummet de båda företrädesvis omtyckta och
ofta reproducerade strotbildningar, hvilka blifvit uppkallade
efter denna diktare-skolas koryféer, Alcgeus och Sappho.
Den Alkaiska strofen är sammansatt af två Alkaiska verser
(se 8 234) en dimeter iambicus bhypercatalectus (jmfr & 58)
samt en logacdisk tetrapodi eller “λκαϊκὸν δεκασύλλαβον (8
218); den Sapphiska åter af tre s. k. Sapphici minores (8 233)
och en Adonius (8 87). Ehuru närbeslägtade till sin
metriska byggnad, afspegla dessa båda strofer på det
förträftligaste de båda skaldernas olika skaplynne. Med den
manligt kraftiga, energiska tonen i Ale&i sånger
öfverensstämmer den alkaiska strofenus stigande. eller anakrusiska rytm,
de katalektiska verssluten på stark taktdel och den lifliga
omvexlingen i strofens hela sammansättning, lika väl som
den Sapphiska strofens mera likformigt fortskridande,
fallande rytm och de akatalektiskt, med svag taktdel,
slu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free