Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STROFBYGGNADEN HOS DE ÄOLISKE LYRICI. 245
tande verserna återgifva den mera qvinligt veka, svärmiskt
hängifna, stämningen i Sapphos dikter. Detta hindrar dock
icke, att, när omständigheterna dertill föranledt, Sappho
begagnat sig af den kraftfullare alkaiska strofbyggnaden,
likasom Alegeus någon gång diktat sapphiska strofer (Ale.
tr. 36). Bland den äoliska lyrikens tetrastichiska strofer
äro äfven att märka de från Horatius välbekanta metrunm
Asclepiadeum tertium och m. A. quartum. För öfrigt hafva de
äoliska skalderna äfven ofta användt det distichiska
kompositionssättet .i mångfaldiga former, hvilka vid de grekiska
fragmenternas stora knapphändighet äro oss bekanta
likaledes hufvudsakligen genom efterbildningarne hos Horatius.
En egen ställning intager Anacreon och hans
efterföljare. Till en del hafva desse visserligen lånat den äoliska
lyrikens versformer, men de för dem utmärkande och
egendomliga metriska bildningarne äro hufvudsakligen joniska
och jambiska, men äfven glykoneiska, systemer af obestämdt
omfång, hvilka i större eller mindre antal följa på
hvarandra. Dessa skaldestycken äro således sammansatta efter
samma lagar, som dem vi träffa i dramats anapästiska,
jambiska och trokaiska systemer, och utgöra hvad
Hepheestion (p. 131 Gaisf.) kallar zowvjuara ἐξ ὁμοίων κατὰ
πιεοιορισμοὺς ἀνίσους.
& 265. En rikare utveckling så väl med afseende på
strofernas omfång som på den inre mångfalden af deras
rytmiska architektonik finner man inom den choriska
lyriken. Denna företer i flera afseenden e&t från Äoliernas
monodiska lyrik skiljaktigt skaplynne. Bland annat yttrar sig
detta deri, att hvarje till denna diktart hörande skaldestycke
äfven i musikaliskt och rytmiskt hänseende är en
sjelfständig originalproduktion, då deremot i den äoliska lyriken
vissa häfdvunna strofbildningar (den Alkaiska, Sapphiska
m. fl.), och förmodligen äfven de till dem hörande
melodierna, gång efter annan reproducerades såsom ett stereotypt
underlag för nya poetiska texter. Såsom grundläggare af
denna mera fulländade strofbyggnad och dermed äfven af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
