- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
251

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRAMATS LYRISKA STROFER. 251

samma metriska bildning upprepas i flera på hvarandra
följande strofpar, och således äfven tillfälle saknas att i
tvifvelaktiga fall genom jemförelse af flera motsvarande
ställen vinna större visshet om den metriska formens
beskaffenhet, en olägenhet, hvilken texternas ofta svårt
förderfvade skick gör dubbelt känbar. Mönstren för denna
strofoyggnad äro hufvudsakligen hämtade dels från den
choriska lyrikens daktyliska, logacediska och
daktylo-epitritiska strofer, dels (särdeles i komedien) från den
Anacreontiska stilens lätta systemer. Dessutom hafva dramatici
äfven mera sjelfständigt utbildat andra strofarter, såsom den
trokaiska, jambiska och dochmiska.

& 271. Daktyliska strofer äro hos dramatici icke
särdeles talrika. Att för öfrigt dessa daktyliska sånger äro
mer eller mindre trogna efterbildningar efter den äldre
lyrikens daktyliska sånger (vouow), lider intet tvifvel. I Ranz
1280 säger Aristophanes sjelf om de derstädes
sammanställda daktyliska verserna af Aeschylus, att de ἅγο στάσις
μελῶν ἐκ τῶν χιϑαρῳδικῶν νόμων εἰργασμένη. Härmed
öfverensstämmer äfven innehållet och stämningen i dessa
strofer, hvilka än närma sig till den episka, lugnt
berättande stilen, än med elegiskt vemod klaga öfver förgåugen
storbet och svikna förhoppningar, än lyfta sig till den
hieratiska poesiens förtröstansfullt åkallande ton. Detta är i
synnerhet fallet med flertalet af de i komedien, med eller
utan parodierande syfte, förekommande daktyliska
chorstroferna.

$ 272. Hufvudelementet i de daktyliska stroferna är
som oftast den daktyliska tetrapodien, hvilken kan sluta
antingen daktyliskt, spondeiskt (trokaiskt) eller enstafvigt
katalektiskt (se & 83). Dessa daktyliska tetrapodier kunna
bilda sjelfständiga verser, men vanligen förenas de två och
två till oktapodier ($ 84), hvilka genom
brachykatalektisk bildning af det senare kolon kunna antaga utseende af
heptapodier (8 86). Ofta förekomma äfven tripodier
(8 85), dels såsom ’fristående, dels och i synnerhet förenade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free