- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
256

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256 KAP. XII. STRUFBYGGNAD.

trån den äldre lyriken lånade daktyliska, anapästiska och
daktylo-epitritiska stroftyperna, hvilka inom dramat intaga
en mera sekundär ställning. Från komediens i 8$ 134, 164
omtalade trokaiska och jambiska systemer skilja sig
tragediens trokaiska och jambiska chorstrofer ej blott genom
en mera omvexlande sammansättning och inblandning af
alloio-metriska verser, utan äfven genom sjelfva de
trokaiska och jambiska elementens bildning. 1. Den i
komediens trokéer och jamber ytterst vanliga irrationella
förlängningen af arses undvikes nemligen här, hvarigenom
den trokaiska och jambiska rytmen bibehålles i sin fulla
renbet. Undantag bildar endast de jambiska versernas
inledande anakrusis, hvilken stundom, ehuru temligen sällan,
- antager irrationel förlängning. 2. Den ymnigt
förekommande synkoperingen af arses, hvilken just i dessa strofer
har sin hufvudsakliga plats, samt de derigenom framkallade
tretidiga stafvelselängderna bidraga äfven väsentligen till
att åt de i sig sjelfva lätta och sprittande trokéerna och
jamberna gifva ett mot det tragiska dramats pathos
svarande allvar och kraft. 3. Verserna i dessa strofer äro
delvis ganska långa och ofta sammansatta af flera kola.
Bland dessa utgöres flertalet af tetrapodier och hexapodier.
Mindre ofta förekomma pentapodier, dipodier och tripodier.

& 277, ”Tragediens trokaiska strofer äro öfverallt
ett den egentliga chorsången tillhörande metrum, men äro
deremot främmande för monodien och den kommatiska
ϑρῆνος. An uttalar sig i dessa strofer en djup andakt och
förtroendefull hängifvenhet åt gudomen samt de gudomliga
lagarne om hofsamhet och ordning (Aesch. Agam. 160, 176,
681, 1008, Suppl. 1063, Choöph. 783, 800, 819), än
uppträder chören med knotande missnöje och vredgad förbittring
öfver nidingsdåden och den fräcka brottslighetens tilltag
(Choäph. 585, 603, Eum. 321, 354, 490, 508, 526, Suppl. 154);
men ofta är äfven detta mäktiga pathos dämpadt till en
stilla vemodig ton (Agam. 975, 1024, Pers&e 114, 126, 548).
Endast på ett enda ställe (Eum. 916, 956, 996) innehåller
den trokaiska strofen en välsignelse. Men äfven der ljuder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free