- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
259

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAMBISKA STROFER HOS DRAMATICI. 259

(likaledes tre strofpar och 2zzwdds) samt, med ringa afbrott,
äfven i det stora kommatiska partiet mellan de båda
systrarne och chören i Sept. 874—960. Vanligare är det dock,
att i chorsångens början stå strofer af annan bildning och
att först närmare slutet den jambiska rytmen inträder. Så
t. ex. består det kommatiska slutpartiet i Aeschyli Persze
(932 ff.) af tre anapästiska och fyra jambiska strofpar med
en likaledes jambisk ἐπῳδός. )61 δῃηάγδ βίδβίπχοῃ i Septem
(720—791) utgöres af ett joniskt och fyra jambiska
strofpar. Tre jambiska strofer efter två föregående trokaiska
afsluta parodos i Agamemnon (160—257), två jambiska
strofpar efter föregående trokéer och logaceder det andra
stasimon (681—781) i samma stycke o. s. v. Utan tvifvel
har denna anordning (såsom Westphal anmärker) sin grund
deri, att stämningen i chorsångens början vanligen är
lugnare och först småningom höjer sig till det mäktiga pathos,
för hvilket skalden i de synkoperade jamberna funnit det
mest passande rytmiska uttrycket.

& 280. Näst Aeschylus är Euripides den, hos hvilken
man träffar största antalet af jambiska strofer. FEuripides
har äfven i bildningen af dessa strofer kommit sin store
föregångare betydligt närmare än fallet är i hans
trokaiska strofer, hvilkas byggnad snarare närmar sig till det
slappare kompositionssättet i komediens trokaiska och
jambiska systemer. Från de Sophocleiska chorsångerna är den
jambiska strofbyggnaden visserligen icke helt och hållet
utesluten, såsom fallet är med den trokaiska. Dock synes
den icke hafva varit rätt passande för den i dessa sånger
rådande, milda och harmoniska stämningen. Vanligen
mildras derföre den jambiska rytmens stränghet genom
inblandning af logacediska verser i så stor mängd, att det
jJambiska elementet upphör att vara herrskande, och de
ifrågavarande stroferna snarare kunna betecknas säsom
blandade, jambiskt logacediska. Till denna klass höra
Antig. 582—603, El. 472—503, Oed. R. 863—910 m. f£l. st.
Af jambiska strofer i den stränga Aeschyleiska stilen gifvas
hos Sophocles endast helt få exempel (Oed. R. 190—215,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free