Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Strofbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 KAP. XII. STROFBYGGNAD.
likheten i takternas antal framtvingas dessutom
understundom på ett mycket godtyckligt sätt.
& 291. Onekligt är emellertiä, att mången gång i
strofbyggnaden så väl hos dramatici som lyriei röjer sig en
symmetrisk eller eurytmisk anordning. De ofvan anförda
stroferna ur Prometheus höra till de många i ögonen
fallande exemplen derpå. Möjligt eller till och med sannolikt
är det äfven, att de gamle skalderna alltid byggde sina
lyriska strofer efter sådana principer. Men deraf följer
alldeles icke, att vi numera skola kunna på alla eller ens på
de flesta ställen med någon säkerhet återfinna dessa lagar.
Häri ligger också i sjelfva verket intet besynnerligt, så snart
man besinnar, att dessa strofer voro lyriska i egentlig
mening, d. v. s. bestämda för musikaliskt utförande i sång
med instrumental-ackompagnement. För oss, som, sedan de
tillhörande musikaliska kompositionerna gått förlorade,
endast hafva den poetiska texten att tillgå, är det naturligtvis
omöjligt att med någon ens approximativ visshet bestämma,
huru mycket som vid sidan af sångtexten upptagits af
pauser, förspel samt mellan- och efterspel. Afven dessa
partier måste dock hafva ingått såsom beståndsdelar i rytmen
och således äfven på gestaltningen af dess eurytmiska
schemata utöfvat ett inflytande, som vi icke äro i tillfälle att
närmare bestämma. Afven om sjelfva stafvelseseriernas
rytmiska värden måste vi, i saknad af musikbilagan, mången
gång stadna i ovisshet. På mångfaldiga ställen i det
föregående är det visadt, huru t. ex. en tripodi genom
antagande af dubbel katalexis förvandlas till tetrapodi, en
pentapodi till hexapodi o. s. v. Af ännu vidsträcktare
betydelse för den rytmiska mätningen är den likaledes på
musikaliska taktförhållanden hvilande synkoperingen, till följe
hvaraf mången gång en skenbar spondé erhåller det
rytmiska värdet af en trokaisk, jambisk eller anapästisk
dipodi o. s. v. Slutligen är, åtminstone hos dramatici, sjelfva
versindelningen på många ställen långt ifrån otvifvelaktig,
och äfven der denna låter fastställa sig, återstår mången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
