Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omkring år 1858 fick Walker i Marine en af settlarne
underskrifven petition inlemnad till guvernören med anhållan om att
indianerne. som genom sina jagter anställde stor förödelse bland skogarnes
villebråd, synnerligast rådjuren, måtte fördrifvas från settlementet.
Denna anhållan beviljades och på guvernörens tillsägelse, aflägsnade
sig rödskinnen utan vidare demonstrationer. Efter denna tid hafva
farmarne varit befriade från de röda urinvånarnes obehagliga
grannskap.
Den tilltagande invandringen under de senare åren hade betydligt
förökat settlementets folkmängd. De flesta af de inflyttade svenska
emigranterna bekände sig till den Ev. Luth. läran. Den lilla
kyrkan vid Long Lake befanns snart för liten och otillräcklig att rymma
alla de åhörare, som där samlades för att höra evangelium predikas.
1857 beslöts att en ny och större kyrka skulle byggas på ett mera
centralt beläget ställe. Antalet familjer som då tillhörde den Svensk
Lutherska kyrkan utgjorde 28. Då de flesta nykomlingarne hade
bosatt sig i town 32, beslöts att den nya kyrkan skulle förläggas längre
i norr. Den började byggas under samma år, eller 1857, men blef ej
fullständigt färdig och inredd förr än 1863. Kyrkan, som bygdes
utan torn, är 48 fot lång, 32 fot bred samt 16 fot hög på
jemnväggarna. Den var invändigt brädfodrad men omålad med undantag af
predikstol och altarring. Kostnaden för kyrkobygnaden belöpte sig
till omkring $1,400.
Af sockenstämmeprotokollet för den 19 Januari 1859, finna vi
att pastor J. P. C. Boreen då fungerade som ordförande. Om denne
Boreen var bosatt inom settlementet eller om han var församlingens
ordinarie pastor, hafva vi ej kunnat erhålla några upplysningar.
Den första lutherska prest, som var bosatt härstädes, var Johan
Pehrson, hvilken bestred själavården inom församlingen från 1860
till 1863. Pastor Pehrson plägade ofta besöka och hålla gudstjenst
för de svenska lutherska settlarne i Afton i södra delen af
Washington county. Vid denna tid höra vi talas om den första svensk inom
settlementet, som innehade någon “office.” Det var A. P. Jönson,
hvilken 1860 blef vald till supervisor. Denna befattning innehades
sedermera i flera år af Johan Svenson vid Goose Lake.
När det stora ameiikanska inbördeskriget utbröt 1861 och den
ädle president Lincoln kallade Nordens befolkning till vapen, för att
försvara folkfriheten och Unionens bestånd, voro de här bosatta
svenskarne ej sena att efterkomma kallelsen. Härstammande från ett
folk, som för århundraden sedan under Gustafvers och Carlars
ledning med sitt blod vattnade Tysklands och Polens jord för frihet
och sjelfständighet, skyndade de att samlas under sitt nya fosterlands
fanor, för att kämpa för en ädel sak. Bland de af våra landsmän, som
först skyndade till kampen och offrade sina lif för landets väl, nämnes
Håkan Olson, Schärqvist, Ericson, Nils Nilson, Johan Carlson, Peter
Nilson, Sven Anderson i Vasa och Peter Anderson Bony m. fl.
Inalles skall det hafva varit af svenskar och andra nationer, som utgingo
från settlementet för att deltaga i kriget, fjorton som aldrig
återkommo till deras hem. På den tiden såväl som ännu i dag ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
