Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Goda arbetsförtjänster för settlnmimfcet« manliga befoikniog var
vid denna tid såväl som nu i dag att tillgå vid timmerafverkningén i
destora furuskogarna. En;-skogsarbetare afiöoades då för tiden med
$3Q a $35 i månaden.
1 Yåra nykomne »ettInre erböllo mycken sund oeb narandé föda
utaf den rikliga tillgång på villebråd och fisk/som skog ochsjö erbjö ’
do. Förnämligaste villebrådet var rådjur eHer “deer,” som merendels
fångades »ti i marken gräfda gropar. C. P. Bolin berättar att han,
sosn bade fem dylika i skogen, en morgon tångade fyra rådjur på
detta satt. Sjöaroe voro ovanligt fiskrika. Gubben Dablhjelm brukade
omtala att han* »om en gång rodde med s.’k. drag i Chisago Lake,
skulle inhala draget, då en större gädda kom efterrusande med så
stark fart att densamma hoppade öfver båtkanten och blef liggahde
på botten i båten» Det sä ges att ett par af county^tstjfendteraäö,
som en gång roade sig med fiske, dårunder fångade ett éå stor gädda,
att dé måste använda sina förenade krafter att hålla den fala
fisken qvar i båten. Peter Gustaf Gustafson skref hem till Sverige ’att
han vid ett tillfälle, då han rodde med drag och höll linan med tån**
derna, fick ett så kraftigt napp af en stor fisk att tänderna rycktes
lösa nr mannen på honom. Detta låter dock någöt Otroligt, men
möjligt år att Gustafson begagnade löständer. Ehvad mer ellér mindre
sanning må ligga till grund för dessa fiskhistorier, så är dock säkert,
att både mycken och stor fisk har funnits i Chisago Lake:
Innan ännu något kyrkosamfund var organiserat inom
settle-mentet, plägade folket samlas på en ö i Cbisago Lake for att bålla
gudstjenst. Sedermera, då Berg hade byggt en loge, höllos
gudatjen-sterna därstädes. Dablhjelm brukade vid dessa tillfällen furxeera
såsom prest samt uppläsa en predikan ur någon postilla., Stundom
besöktes ock7pettlementet af någon verklig prestman. Uiom
Unoni-us, hvilken, efter hvad vi förut omtalat, en gångbesökte aettlementet,
hafva presterna Agrelius från Marine och N. T. Hasselq vist från
Öales-burg, Illinois, varit härstädes. Yi finna häraf att våra nykomnat
landsmän,ehuru få här tillsammans i ett främmande land,långt skiljda
från vänner och fosterjord, ej förglömde att i gemensam andakt
^em-bära e«i Högre makt sitt lof ocb pris samt anropa om Hans bisjt^jjd
och beskydd. t,
Den första lutherska församlingen organiserades den 12 Maj 1864*
hvarvid till “trustees” utsågoe A. M. Daihlhjelm, Peter Berg ooh
Anders Svenson, samt till “deacons”: Håkan Larson >som sedan antog
namnet Svedberg, Peter Anderson och Carl Peterson. Johannes
Hå-kaneon blef sekreterare oeh A. M. Ahlström antogs att leda sången.
Pakter Erland Carlson från Chicago var vid detta tillfälle stammans
ordförande. Vid samma sookenstämma beslöts att denna församling
tillsammans med den Sv. Lath. församlingen i St Paul skulle kalla
prestmannen C. M. Svenson från Wexiö stift i Sverige till själasörjare.
Svenson emottog dock ej kallelsen« Vid samma tillfälle ¿beslöts ait
en kyrka skalle byggas 18 alnar lång, 14 alnar bred och ö alnar hög
och till byggnadskommittee utsågos Peter Glader, Peter Berg, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
