Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
och syndens lön, om Guds kärlek till menniskornas
barn och oin döden på korset.
Medan presten talade, låg Ulrik Christian och
lekte med värjan, så att ljuset kunde glimma på den
blanka klingan, och han bannade, gnolade bitar ur
otuktiga visor och ville afbryta honom med
Gudsförsmädande spörsmål, men herr Jens lät sig icke
förvirra utan talade på om de sju korsens ord, om den
heliga nattvarden, om syndernas förlåtelse och
himmelrikets glädje.
Men dä reste Ulrik Christian sig upprätt i
sängen och sade rakt i ansigtet på herr Jens: »Det är
idel lögn och dikt allt i hopa.»
»Fånen skall taga mig der jag står, om det icke
är sannt!» ropade presten, »hvart eviga ord», och han
slog i bordet, så krukor och glas ramlade om bland
hvarandra, och nu reste han sig upp och med sträng
röst talade han den sjuke till och sade: »I förtjenade,
att jag i min rättfärdighets vrede skuddade stoftet af
mina fotsulor och läte Eder ligga ensam qvar här
som ett säkert byte för djefvulen och hans rike, ty
dit skall I visserligen komma. I är en af dem, som
dagligen spika Herren Jesum på korsets galga, och för
dem äro allt helvetets hemman beredda. Bespotta icke
helvetets förskräckliga namn, ty det är ett ljud, som
har i sig en eld af pina, ja, som sluter i sig inne de
marterades och våndefullas jemmerliga skrik och
smärtans gnissel! Ack, helvetets nöd och qval äro
större än någon menniska kan fatta, ty om en doge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
