Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
kunde få de sällsammaste infall och plötsliga,
vanvettiga önskningar, som nästan måste väcka tvifvel
om hennes förstånd.
Uet var väl ock blott ett halmstrås bredd mellan
vanvettet och denna sällsamma lystenhet, som fattade
henne, att utföra en eller annan förtviflad handling,
blott för att utföra den, icke derför att hon hade
minsta skäl dertill, ja, icke ens rigtigt önskade det.
Sålunda hände det understundom, när hon stod
vid det öppna fönstret, stödd mot fönsterposten och
såg ned på den stenlagda gården djupt under henne,
att det for genom henne en frestande drift till att
kasta sig dit ned, blott för att göra det. Men i
samma nu hade hon i fantasien gjort språnget, och
hon kände den skärande, kyliga kittling, som språng
från höga ställen frambringa, och hon for från
fönstret in i det innersta af rummet, skakande af ångest
och med bilden af sig sjelf, liggande blodig nere på
de hårda stenarna, så tydligt för sig, att hon måste
gå till fönstret igen oeh se ned, för att jaga bort
bilden.
Mindre farlig och af en något annan natur var
den lust hon kände, när hon, hvilket stundom
inträffade, kom till att se på sin blottade arm, och nästan
nyfiket följde de blå och mörkgredelina ådrornas lopp
under den hvita huden — den lust, hon då kände, till
att bita ned i armens hvita rundning, och hon följde
verkligen sin lust och bet som ett grymt litet rofdjur
märke på märke; men så snart det gjorde rigtigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
