Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
ondt, höll hon strax upp och började kela med den
stackars misshandlade armen.
Vid andra tillfällen kunde hon, bäst hon satt,
hitta på att gå in och kläda af sig, endast för att
svepa sig i ett tjockt, rödt silkestäcke och känna det
blanka tygets kyligt glatta beröring eller för att
lägga en iskall stålklinga utefter sin bara rygg.
Sådana infall hade hon många.
Efter fjorton månaders frånvaro vänder derpå
Ulrik Frederik hem.
Det var en Julinatt. Marie kunde icke sofva,
hon låg och lyssnade på den långsamt pipande
sommarnattsvinden, orolig af allsköns ängslande tankar.
De sista åtta dagarne hade hon väntat Ulrik
Frederik hvar timme på dygnet, önskande hans
ankomst, fruktande hans ankomst.
Skulle allting blifva åter som i gamla dagar, för
fjorton månader sedan? — det föreföll henne det ena
ögonblicket nej, det andra ja. Hon kunde icke
rigtigt förlåta honom den spanska resan, hon hade
blifvit så gammal under all denna tid, så försagd och
stillsam, och nu kom han hem, van vid glans och
hvimmel, friskare och mer ungdomlig än förr, och
fann henne blek och affallen, tung till sinnes — tung
till gången, rakt icke den forna, och under det första
mötet skulle han vara så främmande och kylig mot
henne och detta skulle göra henne ännu mera för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
