Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 7
sjuka kärlek, och hvad hemliga medel, som kommo
för mitt öra, att vara älskogsdrycker, dem blandade
jag med tviflande hopp i eder morgondryck och edert
aftonvin. Jag utlade eder bröstduk för trenne växande
månar och läste bröllopspsalmen öfver den, och på
edert sängbräde, der målade jag innanför med mitt
eget blod tretton hjertan i kors, men utan gagn, min
herr gemål, ty eder kärlek var kränk till döden. —
Se, sålunda var I älskad!»
»O nej, Marie, min kärlek är icke död, han är
uppstånden. Hör mig, mitt hjerta! Hör mig, för jag
har varit slagen med blindhet, med dåraktig
vanvettssot, men nu, Marie, knäböjer jag för edra fötter,
och se, jag friar igen, med tiggande och med bön.
Ack, min älskog har varit som ett nyckfullt barn,
men nu har den vuxit upp till man, o, gif Eder tryggt
i dess armar och jag svär Eder vid korsets trä och
vid mans honnör, att de aldrig skola släppa Eder
igen.»
»Tig, tig, hvad kan det hjelpa!»
»O, tro mig likväl, Marie!»
»Vid lefvande Gud! Jag tror Er, det finns icke
tåga eller tråd af tvifvel i mitt sinne, jag tror Er fullt,
jag tror, att eder kärlek är stor och stark, men min!
Den har I qväft med egna händer, den är ett lik, och
huru högt än edert hjerta ropar, så skall det aldrig
väcka upp den igen.»
»O jo, Marie! I af ert kön...jag vet, att det
finnes bland Er de, som, när de älska en man, så om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
