Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
het trodde han icke. Herr Erik Grubbes
osannfärdighet var allt för väl bekant.
Tonen i Erik Grubbes bref blef imellertid mer
och mer hotande, och det började blifva tal om att
man skulle vända sig till konungen personligen.
Ulrik Frederik insåg, att det icke länge kunde
fortfara sålunda, och han skref nu från Köpenhamn till
sin ridefogde på Kalö, Johan Utrecht, ett bref, hvari
han ålade honom att i all hemlighet förvissa sig om,
huruvida madame Gyldenlöve ville sammanträffa med
honom på Kalö slott, utan att Erik Grubbe finge veta
något derom. Detta bref blef skrifvet i Mars 1669.
Ulrik Frederik hoppades att genom den
sammankomst, som häri föreslogs, få erfara Marie Grubbes
verkliga sinnelag, och i fall han funne henne
försonlig, skulle han strax taga henne med sig till
Ag-gershus, men i fall icke, då väntade han att genom
löfte att verka för en ögonblicklig skilsmessa skaffa
sig så lindriga skilsmessovilkor som möjligt.
Men Marie Grubbe afslog mötet, och Ulrik
Frederik reste med oförrättadt ärende till Norge.
Erik Grubbe fortsatte ännu en tid sitt onyttiga
skrifveri, men derpå kom i Februari 1670 budskapet
om Frederik den tredjes död, och nu trodde Erik
Grubbe, att det vore tid på att handla. Kung
Frederik hade nämligen alltid satt sin son Ulrik
Frederik så högt, och haft en så blind kärlek till honom,
att han i en sak som denna skulle funnit all skuld
hos motparten; men af konung Christian vore det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
