Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ikring mest ett helt år, och hade nu ändtligen slagit
sig till ro här.
Hon hade förändrat sig mycket sedan den
qvällen, då hon deltog i balletten i Fredriksborgs
slottsträdgård. Ej blott att hon nu gick i sitt trettionde
år, utan den olyckliga förbindelsen med Sti hade
gjort ett märkvärdigt starkt intryck på henne. Hon
hade skilt sig från Ulrik Frederik, ledd och
påskyndad af tillfälliga omständigheter, men, framför allt, i
kraft och följd deraf, att hon hade bevarat dessa sin
första ungdoms drömmar om att den man, som en qvinna
skulle följa, han skulle för henne vara som en gud på
jorden, så att hon med kärlek och med ödmjukt sinne
kunde taga af hans händer godt och ondt, allt efter
som hans vilje var, och nu hade hon i ett ögonblicks
förblindelse tagit Sti för denna gud, honom, som icke
ens var en man. Detta var hennes tankar. Hvar svaghet,
hvart omanligt tvifvel hos Sti kände hon som en
outplånlig skamfläck på sig sjelf. Hon vämdes vid sig
sjelf, för denna korta kärlek, och gaf denna låga
vanhedersnamn. Dessa läppar, som hade kysst honom,
ack, att de mätte vissna; dessa ögon, som hade lett
mot honom, ack, att de måtte förslöas; detta hjerta,
som hade älskat honom, ack, att det måtte brista.
Hvart och ett anlag i sin själ hade hon besudlat med
denna kärlek, hvar känsla hade hon vanhelgat. Hon
hade mist all lit till sig sjelf, all tro på sitt eget
värde, och i framtiden — det lyste intet hopp för
henne i framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
