Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
tänkte på den nådiga frun. Det var på ett annat
manér; han tänkte på henne med hvad folk kallade
kärlek.
Han såg ängsligt frågande på henne och blef
helt modfäld och skakade på hufvudet, då Marie
svarade, att det nog var rätt; det var, hvad presten sade
alla menniskor skulle.
Nej, det var icke heller på det viset, att det var
sådant älskande. Men det var nog utan orsak, t)-,
fortfor han i en retsam ton, som om han ville börja
gräla, en sådan fin fru, hon vore väl rädd för att
röra vid en simpel bonde som han, fastän i alla fall
bönder vore halft som menniskor också och hvarken
hade vatten eller sur välling till blod mer än andra
hade; han visste nog att förnämt folk, det hölle sig
för att vara ett slag för sig sjelft, men det vore nog
det ena som det andra, skulle han tro, för de både
äte och drucke och sofve och mera täcke, ända som
det simplaste, smutsigaste bondskrof gjorde, och han
kunde derföre aldrig tänka, att den nådiga frun kunde
taga skada af, att han kysste henne pä hennes mun,
mera än hon toge af en herremans kyss. —Ja, hon skulle
nu icke se så visst på honom, derför att han var sä
fri i sitt snack, han brydde sig icke om hvad han
sade, hon kunde gerna ställa till förargelse för
honom, ty när han gick bort derifrån, gick han
antingen i mjölnarens dam eller slog han en repända om
sin hals.
Det skulle han icke säga, hon hade slätt icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
