Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
tydliga tecken på ett lif, fullt af förslöande utsväfningar
i hvar enda rigtning, och sådana hade också varit hans
lifs hufvudinnehåll sedan han skildes från Marie. I
det yttre hade hans historia varit den, att han en tid
bortåt hade varit gentilhomme och maitre d hotel
hos en furstlig kardinal i Rom, hade gått öfver till
katolicismen, hade rest till sin bror Just Hög, den
tid denne vistades som sändebud i Nimwegen, hade
gått öfver till lutheranismen igen, och rest hem till
Danmark, der han nu lefde på nåder hos brödren.
»Är det», frågade han och vinkade med
hufvudet åt Sören till, »är det han, jag spådde skulle
komma efter mig?»
»Ja, det är han», svarade Marie litet senfärdigt;
hon hade mera lust att låta bli att svara.
»Och han är förmer än jag — var?» frågade
han igen och rätade på sig der han satt.
»Åh, det är ingen jemförelse, eders nåd», svarade
hon med antagen bondaktighet.
»Jo, ja män, så går det till ■—- vi ha låtit pruta
med oss vi två, så bra som alla andra, och gifvit
oss lifvet i väld för en billigare penning än vi
någonsin hade tänkt, vi skulle — I på ett vis och jag på
ett annat.»
»Ja, ers nåd har det väl godt nog?» frägade
Marie på samma enfaldiga sätt.
»Godt nog», log han, »godt nog är halft
förderfvadt; jag har det, min själ, godt nog, och I,
Marie?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
