Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt, när hon mot personalen på barnbördshuset satte
igenom att jag var hennes barn och vägrade att ge
bröstet åt den till förväxling lika unge som syster
ville pracka på henne. Det var mammas enda kamp
mot samhället under hela hennes liv och den bör hon
ha fört på goda grunder. Hon förklarade själv att
hon i barnets första stund märkt sig dess öron som
uppåt formade sig i en spets. I brist på vigselattest
var detta hennes enda bevis på att jag var dotter till
greve Johan Sporre och vad var naturligare än att
hon i sin osäkra ställning skulle genomsöka mig efter
ett tecken på min börd.
När det nu bland söndagsmiddagens skörd av små
medborgarinnor fanns en med dessa lustiga öron
som mamma insisterade på, så dekreterade själve
professorn mot översköterskans försäkran att en
förväxling var otänkbar att denna unge skulle tillhöra
den vackra mystiska förstföderskan fru Holm
ifrån Skåne. Den andra mamman fick ingenting veta
om hela uppståndelsen, hon var kanske bara lite
förvånad att man så strax kom igen med hennes barn,
och att det var så hungrigt som om det inte sett mat
förr, vilket det ju heller inte hade.
Så avgjordes den första uttagningsmatchen mellan
mitt ödes olika möjligheter redan innan jag var ett
dygn gammal. Jag hemfördes till Landskrona och
uppvisades så småningom för min fader som var
både generad och stolt över sitt faderskap och
ganska glad åt att jag var en flicka och redan som
sådan utesluten från alla rättigheter till hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>