Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
levde i Åköping under namnet Andersén och gick i
andra förberedande.
I Åköping kände utom föräldrarna endast en
person till förhållandet, nämligen vice
häradshövding Stenås som var pappa Anderséns med
förmyndare. Och han hade annat att tänka på än det
dumma pratet om Vita frun, nämligen: blir jag
borgmästare i Åköping eller inte? När han blev det
köpte han gamla borgmästargården intill vårt och
bodde där, först med sin fru och sen då han blev
änkling med sin unga svägerska, som till allas förvåning
fick förbli fröken Sofi. Mig lade han inte märke till
ens då han snavade över mig. Han var då ännu vän
med Hohenecks och stod på deras sida.
Förmyndarskapet skötte han så att han varje år skrev på ett
papper som lades för honom av pappa Andersén.
En dag före avslutningen gjorde hela skolan en
utflykt till Sporreholm under ledning av vår
föreståndarinna fröken Justine Hoheneck som ofta lekt
här som barn. Så fort det .blev tal om
nyckelmysteriet och Vita frun hade Ethel och jag det
nästan onaturligt svårt. Ethel sprang till och med sin
väg i ursinne, ty varför behövde jag tala om sånt
som hon måste tiga med? Jag sprang efter och grät
och besvor henne att bli god igen. Ack vad jag minns
väl hur denna tillbedda varelse plötsligt lyste upp av
en idé, vände sig till mig och frågade: ger du mig
lov att skriva en roman om dig? Roman var i vårt
hem ett syndigt begrepp. Det enda mamma
smusslade med numera var romaner. När pappa Andersén
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
