Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under tiden var min enda oro den att Ethel inte
skulle stå på Stockholms station då jag kom. "Du
ska få veta min allra största hemlighet och du ska
få följa med mig nånstans där du aldrig har varit
förr", skrev jag med tanke på barnbördshuset.
När jag efter avslutningen kom hem med de
finaste betygen i klassen upptäcktes det äntligen att
jag arbetat med ett själviskt och världsligt mål för
ögonen.
— Nej min lilla flicka, det skulle bli för
tröttsamt för dig att gå omkring på utställningen, sade
mamma och menade att det skulle bli för tröttsamt
för henne att ha mig med. Hon kunde naturligtvis
inte fatta min vilda förtvivlan över missräkningen.
— Men Agnes då, jag lovar dig en vacker present
då jag kommer hem! Men jag tjöt att jag ville inga
presenter ha. Ett nytt blustyg kanhända åt den som
ämnat skaffa sig en ny mamma!
Vid hemkomsten från utställningen sa mamma till
mig:
— Alltid ska du förstöra min glädje! Du kan
vara glad du, för jag inte hade ett dugg roligt på
resan bara för dig!
— Snälla mamma förlåt! bad jag då ödmjukt till
hennes förvåning och blygsel. Något hade hänt med
mig medan mamma var borta. Jag var inte trotsig
mer. Jag hade blivit religiös. Min mamma som i
grund och botten var en rådlös och oviss person
hade aldrig kunnat få något inflytande över mig,
och pappa Andersén ville inte. Men vår jungfru
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
