Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med full hals, och att Rolf själv var blek som ett
lik. Borgmästaren var den ende som var lugn, men
han stod inte heller så att han såg skandalen. Han
berömde mig då jag kommit ner, men pappa
Andersén sade:
— Nu har du väl utmärkt dig riktigt som fröken
Hoheneck vill! Det var enda gången jag minns
honom säga något elakt, men han hade väl förlorat
kontrollen för tillfället.
— Håna inte flickan, sade borgmästaren, men
försök att göra efter den som kan. Rolf eller Karl,
försök ni. Jag kan inte.
— Jag förbjuder Rolf att försöka, sade hans
mamma vilket var onödigt. Rolf hade mått illa bara
av att se mig i luften, och han skulle inte vågat sig
tio pinnhål högt.
Borgmästar Stenås hade tagit syster och svåger
och systerson med sig för att åstadkomma försoning
mellan familjerna. Jag var ju hans myndling och i
själva verket en fin och förmögen flicka! Och
försoningen gick väl något så när i lås i samband med
mammas supé efteråt. Men mellan Rolf och mig var
det slut för alltid. Redan våra gäster
uppmärksammade att jag höll mig i köket och inte kunde lämna
de husliga sysslorna på hela kvällen. Man berömde
min huslighet, men Rolf och jag, vi visste vad
orsaken var. Vad hjälpte det att Rolf kunde segla,
simma och åka skridskor bättre än jag, då jag var
orsaken till att det blev uppenbart att han led av
svindel och inte vågade sig upp på en lotsstege ? Vad
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
