Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rytmen och stegen inne, men ack vad det ändå var
svårt att anpassa sig efter hans höga stämning.
— En sån liten midja Agnes har, sade han, en
sån liten harunge hon är! Se, fruntimmer är ett folk
för sig.
Jag kunde inte förklara hans uppförande på annat
sätt än att studentmössan måtte ha haft en magisk
verkan på de äldre av sångarbröderna som inte burit
den på så länge.
När jag blev fri smög jag mig undan bort till
dörren, jag ville inte dansa mer. Daektrup kom förbi
och viskade att någon väntade på mig i skuggan
bortom trappan. Jag skyndade upp till vårt rum, i
balkongdörren stod Sofi alldeles orörlig och jag
smet ut igen. Märkte hon mig inte, undrar jag nu?
Eller var det att jag just i kväll för första gången
gått upp för henne såsom en fara ? Jag hade ju bara
velat ett ögonblick se i spegeln ansiktet på denna nya
Agnes som någon väntade på i skuggan bortom
trappan.
Med klappande hjärta följde jag Daektrup ut i
det ljumma havsdoftande mörkret. Då jag snavade
över en trädrot tog han min arm och behöll den.
Jag sade:
— Tror ni kanske jag är borgmästarens dotter?
Men han skrattade och förklarade att fröken Sofi
kurtiserade han av pliktkänsla eftersom Madsen
skötte sig så illa, men mig av rena rama
tillböjelig-heden och ingenting annat.
När grönskan tunnades av och månglittret sken
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
