Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattar nu lika lite som då, hur det kan kännas att
tillhöra en liten grupp på något hundratal som lever
i så stor stil i vårt lilla land. När vi kom in i
framlidna Augusta Sporres skrivrum (hon vars barm var
av karkas och satt fast på livstycket), gjorde
borgmästaren en ny framstöt:
— Se på det här porträttet, Agnes, sade han, det
liknar mycket din far.
— Ja, sade grevinnan, gamla farbror Johan såg
verkligen ut som folket gör mest. Men likafullt
betraktade hon mig medan jag betraktade min far.
Vad det betyder lite vad för en far man har, då
han inte känns vid en. Jägaren där över skrivbordet
med fasan fjädrar i hatten bekom mig inte det
minsta. Om han såg ut som folket mest gjorde väl jag
det också, det var allt. Det enda aristokratiska drag
jag ärvt av honom var enligt Justine lättja, men lat
kunde jag ju ha varit ändå.
Vi kom ut på södra sidan av slottet. På en väldig
kortklippt gräsmatta stod långa bord med fruktfat,
bålar och glas. Greve Helmuts grupp var redan i full
färd att spotta ut kärnor på den vackra gröna
sammeten, och jag riktigt kände hur ont det gjorde i
grevinnan, fast hennes ansikte uttryckte den största
tillfredsställelse.
Greven själv kom nu fram till oss och sade:
— Där borta i vänstra hörnet är en lite bättre bål
för oss äldre herrar, Jynson. Och där stod också
redan alla professorerna från Lund och Köpenhamn.
Jag försökte osedd krypa undan hos Madsen och
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
