Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall kunna välja fritt och värdigt i
överensstämmelse med din personlighets djupaste krav. Det är
minsann inte så självfallet som du tror. Om jag inte
händelsevis varit förmögen nog att säga nej åt alla
löjtnanter som kom och ville befria mig från ödet att
bli en blåstrumpa, så hade jag varit tvungen att gifta
mig utan kärlek, föda barn utan kärlek och utan lust
att äga barn och sen tåla mig med otrohet och all
slags behandling. Därför att det var värre för en
fattig flicka att säga nej än att säga ja hur
äktenskapet än blev. Hon hade inget annat val.
Så sa jag till mig själv: Flickor måste ha ett annat
val. Förmögenhet kan jag inte ge dem alla, men
skolbildning. Så kan de försörja sig om det behövs,
så har de intressen som hjälper dem att vänta tills
den rätte kommer och kan ta det lugnt om han
uteblir. För detta offrade jag mitt liv och min
bekvämlighet och min förmögenhet, kom ihåg det, Agnes.
— Ja, tant Justine.
En gång hade Justine fått ett giftermålsanbud som
i sig inte uteslöt möjligheten att samtidigt verka för
kvinnans uppfostran. Det kom från en lektor på
seminariet som trodde på makars andliga gemenskap
och ansåg en stor kärlek vara nödvändig
förutsättning om äktenskapet skulle kallas moraliskt.
— Han var bildad och litterär i motsats till din
far, Agnes, men naturligtvis saknade han något visst
som Johan hade och du med tyvärr.
Därför hade Justine tvekat om hon kunde skänka
honom den kärlek han hade rätt att fordra. Han
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
