- Project Runeberg -  Genomskådad /
127

(1937) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

antagligen en anordning som Julius hittat på för att
undvika sammanstötning mellan olika kyrkor och
präster i Åköping. Farbror svarade att vi var
hjärtligt välkomna och att han kände sig glad och hedrad
att vara utsedd till att helga vårt förbund. Han
gladde sig åt att hans konfirmationsbarn visat sig
i allo värdigt de förhoppningar han ställt på
detsamma. Det sätt varpå jag under en lång tid varit
mina späda syskon i mors ställe under hennes
sjukdom berättigade honom att tro att jag skulle kunna
uppfylla mina plikter som maka och mor och att jag
skulle dessutom finna tid att göra gott i vidare
kretsar. Vad angick inbjudan till middagen på
stadshotellet, så tackade han för den under förutsättning
att han och hans hustru mådde väl. Båda gladde sig
hjärtligt åt min lycka och så vidare...

Under detta rara brev, fullt av äkta ömhet och
konventionella förfalskningar, hade jag skrivit: men
varför grät då Sigrid så förfärligt under vigseln?

När jag läste denna berättigade fråga, steg en
överraskande tydlig minnesbild upp. Jag såg Sigrid
Menander just sådan hon satt i prästbänken och
hörde hur hon tog upp gråten när brudparet
nalkades och anförde den under hela vigseln. Men bredvid
henne ser jag sitta en främling som påfallande
liknar Agnes Stenas av i dag och hon är det enda
kvinnfolk som inte gråter, ty även brudens moder
grät en glädjegråt. Ja, när jag tänker efter så vet
jag inte hur det var med Sofi, mänskligt att döma
bör hon inte ha gråtit offentligt.

■127

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:24:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gskadad/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free