Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det militära och det skandalösa inslaget
tillsammans gjorde denna begravning till vinterns stora
händelse i Äköping. Jag minns blott Saga som en
darrande, krusflorsomfluten skugga, ledd av en
kapten i paraduniform. Sen försvann hon från sin
familj, sitt arbete och från Äköping.
Men jag kunde inte låta bli att söka klarhet i de
omständigheter som lett fram till att Rolf låg på
kyrkogården och Saga gått i landsflykt. Än en gång
besvor jag Julius att tala om allt som hänt, och för
första gången sedan vi blivit gifta röt Julius till mig
att tiga. Jag visste ju att det var tillfällig
sinnesförvirring, han, Julius, skulle bli galen han med om jag
rörde vid denna händelse mer. Sen bad han mig
strax om ursäkt för att han rutit, och jag förlät
honom, ty jag insåg att han var djupt upprörd och
irriterad. Vi talade aldrig mera om saken. Han hade
bara en kort tid på sig innan han skulle till
riksdagen och var dessutom oerhört upptagen. Men jag
hade beslutat att leta ut hemligheten på annat sätt.
Jag gick först till mamma, men mamma såg
troskyldigt på mig och visste ingenting. Jag fann en
förevändning att göra visit hos vår husläkare och sökte
leta ut ur hans fru hur man plötsligt kan bli
tillfälligt sinnesförvirrad av ingenting, men hon svarade
att det visste inte ens läkarna. Jag till och med
frågade mina egna jungfrur och fann att alla dessa
äldre fruntimmer höll ihop mot mig. Själva kunde
de få skvallra, skarva och förmoda så mycket de
■156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
