Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nattvarden tog han det som slarv och anmälde oss
strax per telefon. När han gått på sitt ämbetsrum tog
jag fram mitt Nya testamente och läste skildringen
i Johannesevangeliet av Jesu sista måltid med
lärjungarna. Jag har nyss läst om den och förstår nu
hur överväldigande det måtte ha varit för dessa
lärjungar att få tillhöra en andlig gemenskap högre
än blodsbandets, uppbyggd på ett andligt syskonskap
i tron på en gemensam Fader i himmelen. Men vad
jag aldrig kan komma att förstå är förbindelseleden
mellan denna höga erfarenhet och det system som
är så benhårt att konungen i sin nåd måste mildra
konsekvenserna genom att tillåta mödrarna att
förneka sina barn.
Det intryck läsningen den gången gjorde kan jag
knappt skilja från vad jag erfarit nu, men jag minns
att mitt motstånd förbyttes i längtan efter att själv
få erfara en sådan gemenskap.
När konsul Weiss med konsulinna, rektorns och
rådmansfamiljerna kom ut ur sina portar,
högtidsklädda och allvarliga, kände jag det dock ett
ögonblick svårt att jag ätit så mycket middagar med dem
under hösten.
På knä vid altarrunden sökte jag alltså mera
glömska av dem än gemenskap med dem. Jag bad Gud
att han ville sända mig en uppgift, så att jag inte
längre var så onyttig som jag nu visste att jag var.
Och mellan oblaten och kalken flödade det ner i
mig en lösning av problemet som var så enkel och
stor, att jag nära på brutit ut i en lovsång. Endast
■175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
