Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En gång hade hon härskat över mig och nu
härskade jag över henne.
Genom att jämföra mina krafter med en stackars
döende liten gummas råkade jag in i den illusionen
att de var enorma. Det blev självfallet för mig att
ta mig ton, att öva auktoritet, att säga till, göra mig
åtlydd och göra slag i saker à la Julius både här hos
Justine och hemma i mitt föräldrahem.
I detta skede av mitt liv då jag närmade mig
trettiotalet ansåg jag mig ha handlag med livet, trots
eller därför att jag egentligen var död.
Justine var den första döende människa som jag
följde ända fram till den punkt där den friska
människan måste vända. Även här hade jag samma
underliga känsla som jag erfarit i början av mitt
äktenskap och havandeskap: att vara med om något
på en gång nytt och djupt förtroget. Men jag
är nu benägen att tro att man inte kan följa med
så långt som man tror när man är ung. Det är en
längre väg att gå utan stöd av människohand än
den anar som står mitt i livet.
Under denna tid med Justine kom jag på nytt i
kontakt med familjen Hoheneck. Jag tog mig för att
skriva till den vackra grevinnan Adéle och lägga
fram för henne i vilken fattigdom och isolering
hennes gamla släkting levde. Sedan dess skickade
hon åtminstone varje månad något gott från Farup,
inläggningar, ost, kronärtskockor eller vilt. En gång
kom hon själv som en verklig lady Bountiful med
blommor och druvor från orangerierna och fasaner
■239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
