Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julius var mycket upptagen av nyheten om Farups
försäljning.
— Jag hade tänkt att vänta till utställningen var
över med att driva in din mammas legat för din
räkning, sade han. Men vete fan om jag inte trots
olägenheterna bör passa på att göra upp innan de där
millionerna går sin väg.
1 detla sammanhang fick jag alltså veta att
mammas legat skulle övergå på mig enligt Johan Sporres
testamente. Jag hade inte haft en aning därom, ty
Hoheneckarnas affärsombud hade bara skickat mig
mina femhundra i kvartalet som vanligt — ett
bondförsök av en greve alltså. Men detta skulle inte få
fortgå, sade Julius, jag kunde lita på att mitt
affärsombud skulle skaffa mig min rätt.
— Oin det skulle fråga efter vad din hustru
tycker, sade jag argt.
— I-Iar du kanske något emot att få fyratusen
om året i stället för tvålusen?
— Jag har emot att tigga av Hoheneckarna!
— Säger du "tigga" när det gäller din solklara
rätt! Glöm inte att du kunde haft en och en halv
million nu!
— Ska du säga "solklara rätt", och "kunde haft
en och en halv million" du som till och med var emot
att vi oäkta skulle få ärva våra inödernefränder!
— Vad i Herrans namn går åt dig, Agnes?
Det kunde jag inte svara på. Så jag sade:
— Det går åt mig att jag inte vill.
På detta vis grälade vi till dess Julius slutligen sa:
■261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
