Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tén som ordnade de där kulturföredragen av
märkesmän från de krigförande länderna.
Ethel hade väl sitt att tänka på, gjorde i varje fall
inga frågor. Hon gav mig en nyckel och störtade i
väg till tidningen. Den nya redaktionssekreteraren,
sade hon, tyckte inte hon var så märkvärdig som
hon själv och den förre alltid hade tyckt.
Jag gick bort till inlämningen med mitt bagage,
sen for jag till Kristian ändå på trots.
Återbud, återbud.. jag lever mitt i uppfyllelsen
av en dröm och intet kommer att klicka, ej fracken
och ej heller helvetet.
En detalj var olika mot drömmen, jag måste ringa
då jag kom. Men annars var allt på pricken, Kristians
sätt att sticka ut huvet, hans ansikte, hans frack,
hans fråga: "har du inte fått mitt återbud?" Jag
svarade inte, jag bara sprang och sprang, rakt ner
i brinnande helvetets eld.
Karna hann upp mig just som jag betalade
chauffören framför Karls och K. B:s hus.
— O har du så mycket så du måste ta bil, sade
hon, då blir Karin Beata glad.
Flickan hade ett eget rum i våningen och tycktes
vara dess medelpunkt. I hennes fönster stod långa
lådor med jord där hon fått så rädisor som började
komma upp med sina hjärtblad.
— I stället för tulpaner och krokus förstår du,
ty var och en måste hjälpa folkhushållningen. Inte
bara dessa rädisor utan också vykorten och illustra-
■307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
