Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är irreparabelt. Jag skulle ha talt med dig genast
i början då, då Kristian kom. Men först var du sjuk,
det var inte så lätt.. jag trodde..
— Att jag skulle dö?
— Julius, varför ska du förhöra mig så här, då
du ändå har genomskådat mig som du säger och inte
tror ett ord. Jag tar ju ändå konsekvenserna och
försvinner.
— Nej Agnes, sa Julius, du har missförstått mig.
Jag måste döma dig, men jag kan inte frånsäga mig
allt ansvar för dig i framtiden. Jag tror inte på vad
du säger nu, men jag vill tro att du kan upprättas
och förändras. Det blir inte lätt för mig att behålla
dig i detta hem. Men jag gör det ändå därför att..
Han stakade sig i sina välövade perioder, och jag
lyssnade med förfäran till något som lät som gråt
bakom hans hand. Det var på en gång gripande och
frånstötande, orimligt, hotfullt och förkrossande.
Hos denne man som jag tvingat ända till tårar skulle
jag bli kvar? Därför att., vad?
Det var mig ofattligt då, nu kan jag ana att hans
blinda känsla för mig där nere i djupen av hans
väsen ännu inte hunnit fatta vad som hänt, bara
kände sig oroad och eggad av något smärtsamt som
nått den.
— Därför att en Hoheneck aldrig kommer att
gifta sig med en dam som inte håller måttet, sade
han då han åter blev herre över sin röst.
■349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
