Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ULRIKA FREDRIKA PASCH. Målarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULRIKA FREDRIKA PASCH.
MÅLARINNA.
Förvilt till flärdent hem är högheten oeh ram ge»:
Men dygden, vänskapen oeh glädjen och talangen
JM qvar oeh famnat om i broderligt förbund.
Wuin.
Det var ett arf, det anlag, som satte penseln i Ulrika Fredrika Pascbs
hand. Hennes far var porträttmålare, oeh farfadren bade varit
embets-målare. Under Carl XI tycktes det, som en svensk artistskola ville
uppblomstra; men d& Carl XII offrade fäderneslandets inre välstånd åt ärans
fantastiska vålnader, förföll konsten, emedan den icke blott saknade
uppmuntran, utan äfven utkomst. Ulrikas fader, Lorenz Pasch d. ä., saknade
alltmera tillfällen till förtjenst, råkade i den djupaste fattigdom och blef
enkling med trenne barn. Sonen, Lorenz Pasch d. y., ehuru utan andrå
tillgångar än sin konst, begaf sig utrikes, för att söka sitt bröd. Ulrika,
den äldsta dottren, flyttade till sin affidne mosters man, en guldsmed
Staf-häll, som icke saknade konstsinne. Ulrika förestod hans bus med den
ut-märktaste skicklighet och trohet; men hon behöfde också understödja den
torftige fadren. Hon hade kopierat åtskilliga porträtter i sina föräldrars
hus, och till och med vågat måla ett par originaler. Nu afmålade hon de
kungliga porträtterna ifrån Gustaf den förste, och porträtterade derefter en*
skilda. De medel hon förvärfvade användes till fadrens underhåll. Hor
arbetade för ett ovanligt billigt pris, men hennes flit var så mycket
ihärdigare. Hennes inkomster ökades och hon njöt den glädjen, som endast
fattigdomen kan ega, men som ger den mången gång ett värde framför
sjelfva rikedomen, nemligen att genom egna uppoffringar och
ansträngning köpa sig lyckan att utgöra ett ömt föräldrahjertas hugsvalelse.
Sedan Ulrika begrafvit sin fader, egnade hon sin ömhet och sitt
understöd åt systern. Hennes flit fann alltid tid, och hon var så belåten och
tillfredsställd i den enformiga kretsen af sitt hushåll och sin målning, att
det just anmärkes, huru under tio år den ena dagen fullkomligt liknade
den andra, och de begge systrarne, ehuru de lefde knappt, likväl njöto
Inre lugn och sällhet. Brödren Lorenz hemkom från sina utrikes resor,
och derefter förenade sig de trenne syskonen till ett hushåll. Ulrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
