- Project Runeberg -  Sveriges märkvärdigaste fruntimmer /
50

(1845-1849) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ULRIKA LOVISA TESSIN.

genhet, om hon ville återkomma och med sin make bosätta sig i Frankrike.
Det synes som grefvinnan känt en hemlig längtan att uppfylla denna sin
väns éaska», helst hvätfmnfarna i Sverige under partitid*» iagihiwU voro
egn&de att betrygga en så högt uppsatt och afandad familj, som den
Tes-siaska, i lugn huslighet, och än mindre i medfödt anseende. Men
grefvinnan Tessin var äfven af det unga hofvet i Sverige omfattad med
tillgifven-het. Lovisa Ulrika, då ännu kronprinsessa, brefvexlade flitigt med
grefvinnan Tessin, då denna under somrarna drog sig tillbaka till sin mans
egendom Åkerö, der hon egnade sig åt studierna och de husliga bestyren.
Hon egde på den vid insjön Yngaren skönt belägna egendomen hans
dyrbara bibliotek och samlingar, hvilka för hennes bildning och konstsinne
måste utgöra ämnen till ädlare njutningar, än hoflifvets seder, mera lockande
genom sin ombytliga oro än tillfredsställande för ett ädelt siade, som lärt
sig att genomskåda och bedöma all dess flärd, allt dess förderf under den
glänsande ytan. Det var också på Åkerö, son» den på en gång aktnings-,
virda och aktning bjudande grefvinnan slutade sitt lif, värdigt som hon
genomgått det. Modersglädjen blef den ädla qvinnan förnekad, och dess
saknad gaf ett eget sorgligt behag åt sjelfva hennes finaste och lifligaste
munterhet Det är just en sådan, emellan tåtar oeh leende sväfvande qrickbet,
som röjes i hennes bref.

Ulrika Lovisa Sparre var dotter af riksrådet, rältmarskalken och ambassadören
grefve Erik Sparre till Sundby och hans sednare fru, grefvitanan Christina Beata
tillie. Hon röddes den 8 Juni 1711, ock blef 1727 förmild med riksrådet, grefve
Carl Gustaf Tessin, Hon afled den 14 Dec. 1768.

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:25:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsmsmf/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free